Internt brev sätter press på MYH

I Sverige uppmärksammas nu en skarp intern kritik mot Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) efter att ett anonymt brev cirkulerat bland beslutsfattare. Brevet, som skickats av en person under pseudonymen ”Maria Andersson”, lyfter allvarliga frågor kring hur systemet med yrkeshögskolor fungerar och hur statliga medel används.

Brevskrivaren pekar på vad som beskrivs som strukturella brister i yrkeshögskolesystemet. Kritiken fokuserar särskilt på att utbildningar kan bedrivas med mycket begränsad lärarledd undervisning samtidigt som utbildningsanordnare erhåller betydande statsbidrag – något som Dagens Nyheter tidigare har rapporterat om.

Enligt brevet prövar myndigheten inte omfattningen av den lärarledda tiden i utbildningarna, trots att detta enligt brevskrivaren har stor betydelse för kvaliteten. Vidare hävdas att stora utbildningskoncerner gynnas av upplägg med få lärarledda timmar och mycket distansundervisning, något som enligt kritiken urholkar utbildningskvaliteten.

Myndigheten för yrkeshögskolan har bemött kritiken i ett internt svar på sitt intranät. Kommunikationschef Johanne Elde tar där tydligt avstånd från beskrivningen och försvarar utbildningsformen.

”Jag vill börja med att vara tydlig med att jag inte delar din bild. Yrkeshögskolan är en fantastisk utbildningsform som de senaste 15 åren gett hundratusentals personer möjligheten att skaffa sig ett nytt yrke och bidra till kompetensförsörjningen”, skriver Elde i svaret.

Hon lyfter fram att yrkeshögskolan har byggts ut i snabb takt, men att resultaten enligt myndighetens bedömning varit goda. Myndigheten hänvisar också till att både arbetsliv och studerande i återkommande mätningar uppges vara nöjda med utbildningarna.

Samtidigt erkänner myndigheten att det finns utmaningar. ”Med det sagt vill jag försäkra dig om att vi inte blundar för bristerna och att vi mycket väl känner till utbildningsformens utmaningar. Dessa talar vi öppet om och adresserar ständigt”, fortsätter Elde i sitt svar.

Bland de erkända problemen nämns brist på LIA-platser (Lärande i arbete), variationer i arbetslivets engagemang samt risken för urholkad kvalitet. Enligt myndigheten pågår ett omfattande arbete med kvalitetsgranskning och tillsyn för att hantera dessa utmaningar.

Vad gäller de ekonomiska aspekterna tillbakavisar MYH brevskrivarens slutsatser. ”När det kommer till det ekonomiska är dina uträkningar missvisande då de utgår ifrån den felaktiga premissen att en utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan inte har några andra kostnader än lärarledd tid i helklass”, menar Johanne Elde i svaret.

Frågan om kvalitet, lärarledd tid och potentiella vinstmarginaler inom yrkeshögskolan är inte ny. Den har tidigare varit föremål för debatt och granskning. Myndigheten skriver i sitt svar att de välkomnar såväl granskning som synpunkter, oavsett varifrån de kommer.

”Yrkeshögskolan tål och mår bra av granskning”, understryker Elde.

Brevskrivaren har bekräftat för Dagens Nyheter att brevet, förutom till myndigheten, har skickats till de flesta ledamöter i riksdagens utbildningsutskott samt till partiernas gruppledare och pressekreterare.

Yrkeshögskolan är en statligt finansierad utbildningsform som syftar till att möta arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Utbildningarna, som vanligtvis sträcker sig över ett till två år, inkluderar ofta en praktisk del där studenterna får arbetslivserfarenhet i verkliga miljöer. Av de som examinerades 2024 uppgav närmare 60 procent att de fått arbete som helt eller delvis motsvarade utbildningen, enligt myndighetens egna uppgifter.

Denna siffra representerar dock en viss minskning jämfört med tidigare år, och andelen i arbete varierar betydligt mellan olika branscher. Trots detta framhålls yrkeshögskolan ofta som en viktig utbildningsväg med goda möjligheter till anställning efter avslutade studier.

Den nuvarande debatten belyser spänningen mellan snabb expansion av utbildningsformen och behovet av att säkerställa kvalitet och effektiv användning av statliga medel – en balansgång som blir allt viktigare när arbetsmarknaden ställer högre krav på specifik yrkeskompetens.