Irankriget kostar USA miljarder – varje dag

När USA förlorar miljarder i kriget mot Iran

Iran lyckades i fredags skjuta ned ett amerikanskt F-15 stridsflygplan med en bärbar luftvärnsrobot, vilket utlöste en omfattande räddningsaktion i centrala Iran. En soldat räddades efter några timmar, den andra efter två dagar, men de materiella förlusterna blev betydande. USA förlorade två Herculesplan, åtta helikoptrar av modellerna MH6, AH6 och HH-60W, ett A-10 Thunderbolt attackflygplan samt ett MQ-9 Reaper spaningsflygplan.

Motståndet mot kriget på hemmaplan i USA har hittills inte varit tillräckligt starkt för att få president Donald Trump att avbryta USA:s deltagande i den amerikansk-israeliska konflikten mot Iran. En viktig orsak är att de mänskliga förlusterna hållits relativt låga – 13 döda och drygt 300 skadade amerikanska soldater. Men kostnaderna för krigsinsatsen växer snabbt, vilket kan ge kritikerna mer ammunition i debatten.

Under de drygt fem veckor som konflikten pågått uppgår de ekonomiska kostnaderna till mellan 22,3 och 31 miljarder dollar – motsvarande cirka 210 till 295 miljarder kronor – enligt Elaine McCusker, tidigare budgetansvarig vid Pentagon och nu senior medarbetare vid tankesmedjan American Enterprise Institute (AEI). I en intervju med Financial Times förklarar McCusker att dessa beräkningar omfattar resurser som tillförts regionen, men inte inkluderar fullständiga bedömningar av stridsskadorna eller kostnader för att ersätta förlorad materiel.

Tankesmedjan Center for Strategic and International Studies (CSIS) har tidigare publicerat en kostnadsberäkning för krigets första sex dagar och uppskattade då utgifterna till 1,4 miljarder dollar. Mark Cancian, försvars- och säkerhetsexpert vid CSIS, uppskattar nu att kriget kostar USA omkring en halv miljard dollar per dag.

”Detaljerna är fortfarande mycket knapphändiga. Kostnaden kan bli betydligt högre beroende på vilken utrustning som fanns i de anläggningar som drabbades,” säger Cancian till Financial Times.

Pentagon beräknade kostnaderna för första veckan till 11,3 miljarder dollar – ungefär 107 miljarder kronor. En del av dessa utgifter kommer från ammunition och projektiler som används för att attackera Iran och försvara amerikanska styrkor mot iransk beskjutning. Men de verkligt stora kostnaderna uppstår när avancerad och dyr militär utrustning förstörs eller skadas.

Ett exempel är flygplanet E-3 Sentry som kostar över 700 miljoner dollar att ersätta. Planet är utrustat med ett sofistikerat stridsledningssystem, och när Iran lyckades förstöra ett sådant flygplan vid en attack mot Saudiarabien i slutet av mars betraktades det som en allvarlig förlust för USA:s militära kapacitet i regionen.

Bland de största materiella förlusterna finns också radarsystemet AN/TPY-2, en central komponent i det avancerade mobila missilförsvarssystemet Terminal High Altitude Area Defense (THAAD). En sådan radar förstördes tidigt under en attack mot mål i Jordanien och en annan skadades i Saudiarabien. Varje radar kostar 485 miljoner dollar. Därutöver har USA förlorat fyra F-15 stridsflygplan, fyra Herculesplan, ett KC-135 tankningsflygplan samt diverse andra flygvapenresurser värda hundratals miljoner dollar.

Det tar ungefär tre år för försvarskoncernen Raytheon att tillverka en AN/TPY-2 radar, vilket innebär att sådana förluster inte bara är kostsamma utan också urholkar USA:s militära kapacitet på längre sikt. Detta kan påverka landets förmåga att försvara exempelvis Taiwan om Kina skulle genomföra en invasion, eller att skydda Sydkorea från Nordkorea.

En annan aspekt som kan bli problematisk för Donald Trumps administration är just de stigande kostnaderna. Trump har vid flera tillfällen uttalat att kriget antingen är över eller snart kommer att avslutas. Men tålamodet tryter hos många amerikaner, och i takt med att bland annat bränslepriserna stiger växer motståndet mot det fortsatta kriget.

Pentagons ledning har begärt ytterligare 200 miljarder dollar till krigsinsatsen, utöver de närmare 840 miljarder dollar i försvarsanslag som kongressen beviljade i januari. Frågan är om Trumps stöd i representanthuset och senaten kommer att vara tillräckligt starkt för att få igenom dessa tillägg, eller om fler av hans allierade kommer att motsätta sig de ökande kostnaderna.