”Jag är nyskild och nyrik, hur ska jag placera pengarna?”

I svenska hem över hela landet har oron kring banker och kontopengar ökat under de senaste åren. När turbulens drabbar finansmarknaden ställs frågan ofta om hur man bäst skyddar sina tillgångar. En läsare har vänt sig till ekonomipanelen med en fråga som många funderar över – är det säkrast att sprida sina besparingar över flera banker?

Det är en högst relevant fråga i dagens ekonomiska klimat. För många svenskar representerar bankkontot tryggheten i den personliga ekonomin, men osäkerhet kring vad som händer vid en eventuell bankkris skapar oro.

Stefan Ingves, tidigare riksbankschef och en av Sveriges mest respekterade röster inom finansiell stabilitet, ger sitt svar på frågan. Hans expertis från åren som riksbankschef mellan 2006 och 2022 gör hans råd särskilt värdefulla för sparare som söker vägledning.

Ingves påpekar att den statliga insättningsgarantin är ett grundläggande skydd för svenska sparare. Garantin täcker upp till 1 050 000 kronor per person och bank, vilket innebär att om en bank skulle gå i konkurs så ersätter staten insättningar upp till detta belopp. Detta skydd infördes efter finanskrisen på 1990-talet och har stärkts ytterligare efter den globala finanskrisen 2008-2009.

För personer med större belopp än insättningsgarantins tak kan det därför vara klokt att fördela tillgångarna mellan flera banker. På så sätt maximeras skyddet från den statliga garantin. Men Ingves lyfter även fram en annan lösning som kan vara värd att överväga.

”En alternativ strategi är att placera en del av pengarna i statsobligationer eller statsskuldväxlar,” förklarar Ingves. ”Dessa är direkta lån till svenska staten och innebär i praktiken att man eliminerar bankrisken helt.”

Statspapper representerar en mycket säker placering eftersom de backas upp av svenska staten. De senaste åren har dessutom räntan på statspapper stigit, vilket gör dem mer attraktiva som placeringsalternativ jämfört med för några år sedan när räntorna var extremt låga eller till och med negativa.

Bankernas stabilitet i Sverige är generellt god, betonar Ingves. De svenska storbankerna har stärkt sina balansräkningar avsevärt sedan finanskrisen 2008, och tillsynen från Finansinspektionen har skärpts. Kapitaltäckningen – bankernas buffert för att klara förluster – har förbättrats markant.

Men trots detta är det alltid klokt att sprida risker. Finanskriser har historiskt sett kommit oväntat och drabbat även banker som ansetts stabila. Den turbulens som drabbade flera amerikanska regionala banker och schweiziska Credit Suisse under 2023 påminde världen om att banksystemet fortfarande kan vara sårbart.

För privatpersoner med stora summor på bankkontot handlar det ytterst om en avvägning mellan bekvämlighet, avkastning och säkerhet. Att ha allt på ett konto är enkelt att administrera, men innebär att man inte fullt ut utnyttjar det skydd som insättningsgarantin ger.

”Det viktiga är att ha en medveten strategi för sina pengar,” avslutar Ingves. ”För många kan en kombination av bankkonton på olika institut och direkta placeringar i statspapper vara den optimala lösningen för att balansera risk, avkastning och tillgänglighet.”

Frågan om bankernas säkerhet belyser en större trend i samhället där många svenskar efter år av ekonomisk osäkerhet, inflation och stigande räntor blivit mer aktiva och medvetna om sin privatekonomi. Statistik från Riksbanken visar att svenskarnas sparande har ökat de senaste åren, delvis som en reaktion på den ekonomiska osäkerheten.

För den som funderar över sin ekonomiska trygghet kan det vara värt att ta kontakt med flera banker för att jämföra villkor och diskutera alternativ. Många banker erbjuder numera rådgivning även för mindre förmögenheter, och konkurrensen om kunderna har skärpts i takt med att nischbanker och digitala aktörer utmanat de traditionella storbankerna.