Jag känner mig inte lyckad – vad kan jag göra?

I en värld där karriärstegen ofta mäts genom titlar och förmåner, väcks frågan hos många mitt i livet: Är det försent att göra karriär när man passerat 40? En 46-årig person står nu vid ett vägskäl, tyngd av känslor av besvikelse och skam över att inte ha nått de karriärmål som många jämnåriga verkar ha uppnått.

Känslan av att ha ”missat tåget” är en realitet för många mitt i arbetslivet. Trots lång arbetslivserfarenhet har denna person inte lyckats avancera till chefspositioner eller förhandla sig till de lönenivåer och förmåner som ofta symboliserar framgång i arbetslivet.

”Det handlar ofta om en kombination av faktorer som gör att vissa fastnar i karriären,” förklarar karriärexpert Filip Strömbäck, som har utvecklat en konkret 90-dagarsplan för dem som vill bryta mönstret.

Enligt Strömbäck är det absolut inte försent att göra karriärförändringar vid 46 års ålder. ”Arbetsmarknaden har förändrats drastiskt. Idag ser vi allt fler som gör betydande karriärskiften i 40-, 50- och till och med 60-årsåldern. Livslångt lärande är inte bara en fras utan en nödvändighet,” säger han.

Statistik från Arbetsförmedlingen visar att personer över 45 år faktiskt har flera fördelar på arbetsmarknaden, särskilt gällande erfarenhet och omdöme. Samtidigt finns det utmaningar kring digital kompetens och flexibilitet som kan behöva adresseras.

Strömbäcks 90-dagarsplan fokuserar på tre huvudområden: kompetenskartläggning, nätverksbyggande och strategisk synlighet. Den första månaden ägnas åt att identifiera exakt vilka kompetenser man har och vilka som behöver utvecklas för att nå önskad position.

”Många underskattar värdet av de erfarenheter de faktiskt har. Det handlar om att paketera dem rätt,” förklarar Strömbäck.

Under den andra månaden ligger fokus på att strategiskt bygga och aktivera sitt professionella nätverk. ”Mellan 60-70 procent av alla jobberbjudanden kommer aldrig ut på öppna marknaden. De går via nätverk,” påpekar han.

Detta inkluderar att återuppta kontakten med tidigare kollegor, delta i branschevenemang och bli mer aktiv på professionella plattformar som LinkedIn. För många som har fastnat i samma position under lång tid har nätverket ofta blivit statiskt eller krympt.

Den tredje månaden handlar om att öka sin professionella synlighet, både internt och externt. Det kan handla om att ta på sig projekt som syns i organisationen, dela med sig av expertis genom artiklar eller presentationer, eller att tydligare kommunicera sina karriärambitioner till beslutsfattare.

”Många väntar på att bli upptäckta eller befordrade baserat på hårt arbete, men i dagens arbetsliv måste du aktivt visa ditt värde och din ambition,” säger Strömbäck.

En särskild utmaning för den som vill bli chef är att utveckla ledarskapsförmågor innan man faktiskt får en formell chefsroll. Strömbäck rekommenderar att söka projektledarroller, mentorskap för yngre kollegor, eller att ta initiativ till förbättringsarbete på arbetsplatsen.

”Chefsrekryterare letar efter bevis på att du kan leda innan du får titeln. Det handlar om att visa att du kan ta ansvar, motivera andra och driva resultat,” förklarar han.

Psykologiska faktorer spelar också en central roll. Känslan av skam över att inte ha ”lyckats” i karriären kan bli självförstärkande och hindra nya initiativ.

”Det är viktigt att skilja på det förflutna och framtiden. Dina tidigare val definierar inte dina möjligheter framåt,” säger Strömbäck, som rekommenderar att man också arbetar med sitt självförtroende parallellt med de praktiska karriärstegen.

För personer som känner igen sig i denna situation finns det hopp. Arbetsmarknadsanalytiker pekar på att det genomsnittliga antalet karriärbyten under ett arbetsliv har ökat markant de senaste decennierna. Det som tidigare ansågs vara en linjär karriär har nu ersatts av ett mer flexibelt mönster med flera möjliga vägar till framgång.

”Det viktiga är inte när du börjar din resa mot en chefsposition eller högre lön, utan att du faktiskt påbörjar den med rätt strategi och inställning,” avslutar Strömbäck.