Jonas Fröberg: EU:s urvattning av bensinbilsförbudet är som att kissa på sig

I takt med att EU:s medlemsländer tvingas hantera en allt mer komplex fordonsindustri i omställning, har en ny strid blossat upp kring de ambitiösa klimatmålen. Det senaste förslaget om att urvattna nollutsläppskravet för nya bilar till 2035 har skapat polariserade reaktioner bland både politiska och industriella aktörer.

Förslaget, som presenterades under tisdagskvällen, har hyllats av Kristdemokraterna som ser det som ett välkommet andrum för den europeiska bilindustrin. Detta står dock i direkt kontrast till vad ledande fordonstillverkare som Volvo Cars förespråkar. Företagets vd Håkan Samuelsson har länge varit tydlig med att en konsekvent och tidsbestämd övergång till elektrifiering är nödvändig för att säkra den europeiska fordonsindustrins konkurrenskraft.

Bakgrunden till denna oenighet bottnar i den pågående strukturomvandlingen inom fordonsindustrin. Medan flera europeiska tillverkare kämpat med produktionsomställning och leveransproblem under de senaste åren, har kinesiska elbilstillverkare stärkt sin position på världsmarknaden i rekordfart.

”När vi ser en urvattning av klimatmålen öppnar vi samtidigt dörren för utomeuropeiska aktörer att ta marknadsandelar,” förklarar fordonsindustrianalytiker Maria Bergström. ”De kinesiska tillverkarna har redan etablerat en kostnadseffektiv produktionskedja för elbilar och kommer inte tveka att utnyttja den osäkerhet som nu skapas på den europeiska marknaden.”

Kinesiska elbilstillverkare som BYD, NIO och XPENG har under de senaste åren gjort betydande inträde på den europeiska marknaden. Statistik från European Automobile Manufacturers Association (ACEA) visar att importen av kinesiska elbilar till EU ökade med över 40 procent under 2022, en trend som fortsatt under 2023.

Det nya förslaget kommer i en tid då den europeiska fordonsindustrin står inför stora utmaningar. Flera stora tillverkare har varslat tusentals anställda och investeringar i ny teknik har försenats på grund av ekonomisk osäkerhet.

”Det handlar om en balansgång mellan kortsiktiga industripolitiska hänsyn och långsiktiga klimatmål,” säger miljöekonom Johan Lindberg vid Stockholms universitet. ”Risken är att en försvagning av klimatmålen ger tillfällig lindring men långsiktigt försvagar europeiska tillverkares konkurrenskraft när resten av världen fortsätter sin elektrifiering.”

Volvo Cars har positionerat sig som en av de mest progressiva europeiska biltillverkarna när det gäller elektrifiering. Företaget har tidigare meddelat att man ämnar bli helt elektriska till 2030, fem år före EU:s nuvarande målsättning. Samuelsson har vid flera tillfällen betonat vikten av tydliga politiska signaler för att företaget ska kunna planera sin omställning.

Samtidigt har debatten intensifierats kring hur EU bör möta det kinesiska hotet inom fordonsindustrin. Flera länder, med Frankrike i spetsen, har förespråkat högre tullar på kinesiska elbilar, medan andra medlemsländer varnat för att protektionism kan leda till handelskonflikter som skadar EU:s exportintressen.

”Vi ser en tydlig kollision mellan klimatpolitik, industripolitik och handelspolitik,” påpekar EU-forskaren Anna Karlsson vid Uppsala universitet. ”Den europeiska bilindustrin befinner sig i en perfekt storm där flera kriser sammanfaller.”

För svenska underleverantörer till fordonsindustrin skapar osäkerheten kring EU:s klimatmål ytterligare utmaningar i en redan pressad situation. Flera företag har investerat miljarder i omställning för att möta kraven på elektrifiering.

”Signalvärdet i detta förslag är problematiskt,” menar Thomas Johansson, vd för en svensk underleverantör inom fordonsindustrin. ”Vi har anpassat vår produktion efter tydliga mål som nu riskerar att förändras. Det skapar osäkerhet kring vilka investeringar som är rätt för framtiden.”

Medan debatten fortsätter mellan EU:s medlemsländer står det klart att kinesiska elbilstillverkare fortsätter sin expansion. Vad som ursprungligen var tänkt som ett andrum för den europeiska fordonsindustrin riskerar istället att bli en inbjudan till ökad utomeuropeisk konkurrens på en marknad där de lokala aktörerna redan kämpar för sin överlevnad.