Jonas Fröberg: Mercedes-stjärnan virvlar ner i Dantes inferno

Den europeiska bilindustrin står inför en historisk kris med drastiskt sjunkande vinster och minskande marknadsandelar. Mercedes-Benz vd Ola Källenius presenterade häromdagen alarmerande siffror – koncernens rörelsevinst har mer än halverats och vinstmarginalen har sjunkit från drygt 8 procent till endast 2,8 procent under det senaste kvartalet 2025.

Särskilt oroande är raset på de viktiga marknaderna i Kina och USA, där försäljningen minskade med 34 respektive 19 procent. Mercedes, som länge varit en symbol för Tysklands ekonomiska framgångar, har nu sett sin vinst minska för andra året i rad och har tvingats sänka sina prognoser för 2026.

Detta är dock inte ett isolerat fall. Volvo Cars rapporterade nyligen resultat som fick aktien att falla med närmare 30 procent. Ford-koncernen redovisade en förlust motsvarande 73 miljarder kronor för 2025 och har på bara några år sett sin europeiska marknadsandel krympa från cirka 8 procent till under 3 procent.

BMW och Volkswagen, som rapporterar sina resultat i början av mars, har redan varnat för sjunkande vinstmarginaler. Bilden är tydlig – hela fordonssektorn, som sysselsätter närmare 14 miljoner människor inom EU, befinner sig i allvarliga svårigheter.

De senaste två åren har ungefär 100 000 arbetstillfällen inom fordonsindustrin försvunnit i Europa, och fler förluster väntas. Branschen hoppas nu på att nya elsuvar med den senaste tekniken – som Volvos EX60, BMWs IX3 och Mercedes GLC – ska vända trenden och bli kommersiella framgångar.

Vad är då orsakerna bakom denna nedgång? En central faktor är det pågående handelskriget och de höjda tullarna. En 15-procentig tull från Europa till huvudmarknaderna USA och Kina innebär i praktiken ett prispåslag på över 120 000 kronor för en bil som Volvos nya EX60, vars grundpris ligger på 809 000 kronor.

Särskilt allvarlig är situationen på den kinesiska marknaden, som länge varit en viktig vinstkälla för västerländska biltillverkare. Tillväxten där har avtagit samtidigt som konkurrensen från inhemska kinesiska tillverkare, som ofta har statligt stöd, har intensifierats. Kinas medelklass väljer i allt högre grad inhemska bilmärken, som i många fall håller högre kvalitet än tidigare. Detta representerar en omfattande förändring som resulterat i att västerländska företags försäljning störtdykt – som i fallet med Mercedes som tappade 34 procent i Kina enbart i december.

Samtidigt ökar Kinas bilexport kraftigt. Man väntas exportera 25 procent fler bilar i år jämfört med föregående år – uppemot 7 miljoner fordon totalt. Europa är en huvudmarknad för denna export. Kinesiska BYD ökade sin försäljning i Europa med 225 procent förra året och planerar att fördubbla antalet europeiska återförsäljare i år. I Sverige avser BYD att expandera från 11 till 80 säljställen.

Elbilsmarknaden utgör ytterligare en utmaning. Efter en tillfällig nedgång blev 2025 ett genombrottsår för elbilar i Europa med en 30-procentig ökning och en marknadsandel på 20 procent. De stora vinnarna är kinesiska tillverkare, som trots elbilstullar ökade sin europeiska marknadsandel till nästan 10 procent i december. Under detta framgångsrika år för elbilsmarknaden minskade Mercedes sin globala elbilsförsäljning för andra året i rad.

Branschen står nu inför vad som kan beskrivas som elbilskriget 2.0. Om etablerade europeiska tillverkare som Mercedes och BMW misslyckas med att vända trenden och fler uppsägningar följer, kan detta få allvarliga konsekvenser. Inte minst på den politiska arenan, där populistiska partier redan vinner mark i flera stora europeiska länder.

Fordonsindsutrins kris representerar därmed inte bara ett ekonomiskt problem för de berörda företagen och deras anställda, utan kan potentiellt påverka hela Europas politiska och ekonomiska landskap under kommande år.