Jonas Fröberg: Populism vid pumpen förvärrar oljekrisen

Bensinskattesänkningar går emot globala ansträngningar att hantera energikrisen

Medan en femtedel av världens oljetransporter nu hindras i Hormuzsundet, utlöser detta en dominerande brist på fossila bränslen och driver upp priserna på bensin och diesel globalt. Det internationella energiorganet IEA har svarat med tio konkreta förslag för att minska oljeanvändningen och undvika en global kris.

Bland IEA:s rekommendationer finns ökat hemarbete, sänkta hastighetsgränser på motorvägar och ökad användning av kollektivtrafik. Dessa åtgärder representerar en samordnad strategi för att minska efterfrågan under den pågående bristsituationen.

Situationens allvar understryks av varningar från både Shells vd Wael Sawan och Tysklands energi- och ekonomiminister Katherina Reiche, som båda har förutspått energibrist i Europa redan under april. Slovenien har blivit det första EU-landet att införa ransonering, och Storbritannien överväger liknande åtgärder.

I stark kontrast till denna globala rörelse mot konsumtionsminskning har Sverige valt en annan väg. Med ett riksdagsval i antågande har regeringen föreslagit sänkt bensinskatt – ett förslag som fått brett politiskt stöd över blockgränsen. Denna politik går dock direkt emot grundtanken om att minska efterfrågan och riskerar att förvärra den globala oljebristen.

Sveriges hållning är särskilt anmärkningsvärd mot bakgrund av landets klimatmål. Transportsektorn utgör Sveriges största utmaning vad gäller utsläppsminskningar. Enligt klimatmålen ska sektorns utsläpp minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010 års nivåer. Utvecklingen går dock åt fel håll – trafiken ökar, användningen av biodrivmedel minskar och elbilsförsäljningen har inte ökat i tillräcklig takt.

Trafikverket har bedömt att nuvarande politik är otillräcklig för att uppnå dessa mål. Klimatpolitiska rådet, som granskar regeringens klimatpolitik, har nyligen varnat för att Sverige riskerar böter på upp till 40 miljarder kronor om klimatmålen inte uppnås.

Den globala klimatsituationen blir samtidigt alltmer alarmerande. Enligt Meteorologiska världsorganisationen WMO:s senaste klimatrapport, som presenterades samma dag som de svenska bensinskattesänkningarna, har de senaste elva åren varit de varmaste som någonsin uppmätts. Koldioxidhalterna i atmosfären är nu de högsta på två miljoner år.

Trots de senaste prisökningarna, med bensin upp cirka 30 procent och diesel närmare 50 procent sedan årsskiftet, har Sverige fortfarande ett av EU:s lägsta bränslepriser. Studier från Handelshögskolan visar dessutom att hushållens faktiska kostnad för att köra fossilbränsledrivna fordon faktiskt är lägre idag än under stora delar av perioden 2000-2012, när man tar hänsyn till förbättrad bränsleeffektivitet och ökade inkomster.

Regeringen har nyligen introducerat en ny elbilspremie särskilt utformad för glesbygdsbor med lägre inkomster, där stödet även omfattar köp eller leasing av begagnade elbilar. Utbyggnaden av snabbladdningsinfrastruktur har också gjort att täckningen nu är tillfredsställande även i Norrlands inland.

Skattesänkningarna på fossila bränslen skjuter flera grundläggande globala problem framför oss. Enligt Trafikverkets bedömningar skulle andelen biodrivmedel behöva trefaldigas för att uppnå klimatmålen, vilket skulle medföra betydligt högre bränslepriser än idag.

I ett kritiskt skede där globala ansträngningar riktas mot att minska konsumtionen av fossila bränslen, väljer Sverige en strategi som går i motsatt riktning – en kortsiktig lättnad som kan äventyra långsiktiga lösningar både för den akuta energikrisen och för klimatutmaningarna.