Jonas Fröberg: Volvo EX60 är vinna eller försvinna

Den svenska bilindustrin håller andan inför Volvos nya elbilssatsning

Förväntningarna stiger när Volvo Cars står inför ett avgörande ögonblick med lanseringen av sin nya elektriska SUV, EX60. För de omkring 20 000 Volvoanställda i Sverige är detta en händelse som kan komma att definiera företagets framtid på en allt tuffare global marknad.

EX60 lanseras i skuggan av den tidigare motgången med den större elbilen EX90, vars mjukvaruproblem ledde till en tvåårig försening och en kostnadsavskrivning på 10 miljarder kronor under tidigare vd:n Håkan Samuelssons ledning.

För Volvo handlar det nu om att vinna eller försvinna. EX60 ska konkurrera i världens största och mest konkurrenskraftiga bilsegment, där den förväntas bli en storsäljare och bidra substantiellt till företagets lönsamhet.

På papperet ser specifikationerna imponerande ut. Modellen bygger på Volvos egenutvecklade SPA3-plattform med en räckvidd på över 81 mil. Bilen kan snabbladdas så att nästan halva räckvidden återfås på bara 10 minuter. En moderniserad datorarkitektur med centrala datorer ersätter traditionella styrmoduler, vilket möjliggör snabba mjukvaruuppdateringar för vitala funktioner.

Men situationen är kritisk – EX60 måste hålla absolut världsklass och vara fri från barnsjukdomar för att lyckas i vad som kan beskrivas som ”elbilskriget 2.0”.

I detta krig står kinesiska tillverkare i ena ringhörnan. Dessa aktörer producerar högteknologiska och prisvärda elbilar i snabb takt för den europeiska marknaden. Ett exempel är elektronikjätten Xiaomi som började tillverka elbilar så sent som 2023, men redan nästa år introducerar sin YU7-modell i Europa – en större elbils-SUV med teknik i toppklass till ett pris som motsvarar Volvos nuvarande bensindrivna XC60.

I den andra ringhörnan står etablerade europeiska premiummärken. BMW har lanserat sin nya IX3 på en helt ny plattform som företaget investerat enorma resurser i. Den erbjuder likvärdig räckvidd som Volvos modell, samma typ av snabbladdning och en centraliserad datorarkitektur. Även Mercedes har genomgått ett liknande tekniksprång med sin nya elektriska GLC-modell.

Enligt branschbedömare har ingen tidigare Volvomodell mött så hård konkurrens som EX60 nu står inför.

Volvo har dock vidtagit åtgärder för att förbättra sin kostnadsstruktur. Företaget använder så kallad mega-castingteknik där bakdelen gjuts i ett enda stycke istället för att hundratals delar svetsas ihop. Även batteriet integreras i chassit med ny teknik.

En annan fördel är att bilens centrala datorplattform kodas internt, vilket eliminerar behovet av att köpa dyra färdigkodade komponenter från underleverantörer – en betydande kostnadsbesparande åtgärd.

Dessutom får Volvo licensintäkter på SPA3-plattformen från systermärket Polestar, som planerar att använda den för sin kommande Polestar 7-modell. Denna ska tillverkas i Volvos nya anläggning i slovakiska Košice nästa år.

Intressant nog tyder flera källor på att grundplanen var att tillverka EX60 i Slovakien, men att beslut senare fattades att förlägga produktionen till Torslanda i Göteborg. Detta innebär att om kostnaderna blir för höga i Sverige finns ett alternativ för framtida produktion.

Trots de positiva aspekterna finns utmaningar. EX60 kan troligen endast säljas med god lönsamhet i Europa. På den amerikanska marknaden påverkas lönsamheten negativt av 15 procents importtullar, och transportkostnaderna till Kina har ökat markant.

Den största oron kretsar kring mjukvaran – kommer den att fungera felfritt efter erfarenheterna med EX90?

Priset blir också avgörande. BMW IX3 kostar i sitt billigaste svenska utförande 749 900 kronor och Mercedes GLC 769 000 kronor. Volvo har antytt att EX60 inte ska bli dyrare än motsvarande laddhybridmodell, där den billigaste XC60 laddhybriden i Sverige kostar 569 900 kronor. Ett pris under 700 000 kronor skulle betraktas som en sensation i branschen.

Nu väntar både branschanalytiker och Volvoanställda med spänning på att få se om EX60 blir den framgång som Volvo så desperat behöver i en allt tuffare global konkurrens.