Sammanfattning av Joel Waldfogels forskning om gåvors värdeminskning
Joel Waldfogel, en ekonom, har sedan början av 90-talet forskat om gåvors värde och kommit fram till att gåvor ofta tappar i värde för mottagaren jämfört med vad givaren betalat. Han menar att detta beror på att det är givaren, och inte mottagaren, som fattar köpbeslutet. I sina studier har han frågat deltagare vad de skulle vara villiga att betala för en gåva de mottagit, utan att ta hänsyn till det sentimentala värdet. Resultatet visar att gåvor tappar omkring 18% av sitt värde. Detta innebär, enligt Waldfogel, enorma summor pengar som "försvinner" varje julhandel. Han menar att det mest effektiva sättet att undvika denna värdeminskning är att ge pengar i present. Waldfogels forskning har dock mötts av kritik, där många menar att det sentimentala värdet av en gåva är avgörande och inte kan ignoreras.
Waldfogel bemöter kritiken genom att argumentera att även om det sentimentala värdet ökar gåvans totala värde för mottagaren, så kvarstår faktum att värdeminskningen finns. Han illustrerar detta med exemplet att en mormor köper en gåva för 100 kr som mottagaren bara värderar till 10 kr. Även om det sentimentala värdet av att få gåvan från mormor är 100 kr, så har gåvan fortfarande tappat 90 kr i värde jämfört med vad mormor betalade. Waldfogel menar att om mormor istället hade gett 100 kr i kontanter, hade mottagaren kunnat köpa något de värderade till hela beloppet, plus det sentimentala värdet av mormors generositet. Han betonar dock att gåvor kan vara fantastiska om givaren har god kunskap om mottagarens önskemål och kan introducera dem för något de annars inte skulle ha upptäckt.
Sociologen Glenn Sjöstrand vid Linnéuniversitetet har studerat det sentimentala värdet vid gåvogivande och menar att det är centralt för gåvans betydelse. Värdet ligger inte bara i själva gåvan, utan också i relationen till givaren och dennes intentioner. En gåva från någon man har en stark relation till får ett högre värde, oavsett hur väl den passar mottagaren. Sjöstrand påpekar att gåvor med ett för högt eller för lågt monetärt värde kan skapa obehag hos mottagaren. En för dyr gåva kan skapa en känsla av skuld och press att återgälda, medan en för billig gåva kan uppfattas som en förolämpning. Därför undviker vi ofta att prata om priset på gåvor.
Sjöstrand introducerar även begreppet "misskännandeprincipen", som innebär att det är tabu att diskutera vem man ger gåvor till, och hur mycket man ger. Att bryta mot denna norm kan skapa obehag. Han refererar också till "spegelvänd ekonomi", där den som ger mer i en relation paradoxalt nog får ett högre värde och en starkare position. Detta kan utnyttjas i till exempel kriminella sammanhang, där tjänster och gåvor används för att skapa förpliktelser och beroendeställning. Den mest värdefulla gåvan, enligt Sjöstrand, är något mottagaren inte själv kan skaffa sig, till exempel en unik upplevelse eller kunskap. Barnens teckningar är ett undantag, då deras värde är ovärderligt.
Både Waldfogel och Sjöstrand noterar en ökad medvetenhet om hållbarhet i gåvosammanhang. Fler väljer att ge bort upplevelser eller tjänster istället för materiella gåvor, för att minska konsumtion och avfall. Waldfogel menar att amerikaner ger färre julklappar nu än i början av seklet, och att fler väljer att donera till välgörenhet eller ge gemensamma gåvor. Han betonar att gåvogivande kan vara underbart och skapa stort värde för mottagaren, men det kräver kunskap och inspiration från givarens sida. Att köpa julklappar till många personer utan eftertanke leder ofta till värdeminskning och onödig konsumtion.
Sammanfattningsvis har Waldfogels forskning om gåvors värdeminskning skapat debatt om gåvogivandets ekonomiska och sociala aspekter. Medan Waldfogel fokuserar på den potentiella värdeförlusten vid gåvor som inte motsvarar mottagarens preferenser, betonar Sjöstrand det sentimentala värdets betydelse och de sociala normer som styr gåvogivandet. Båda forskarna pekar dock på en ökad medvetenhet om hållbarhet och en trend mot att ge bort upplevelser och tjänster istället för materiella gåvor. Debatten belyser komplexiteten i gåvogivande och vikten av att ta hänsyn till både ekonomiska och sociala faktorer.
