Fenomenet med andrahandsuthyrning av hyresrätter via bulvanföretag har exploderat under de senaste åren, och skapat en skuggmarknad som underminerar bostadsmarknaden och driver upp hyrorna. I stället för att fungera som permanenta bostäder för behövande hyresgäster, utnyttjas många lägenheter som korttidsuthyrningar, i praktiken fungerande som oregistrerade hotellrum. Detta berövar människor möjligheten till ett fast boende och förvärrar bostadsbristen, särskilt i attraktiva storstadsområden. Bulvanföretagen agerar som mellanhänder, ofta med oklara ägarstrukturer, vilket gör det svårt att spåra den egentliga verksamheten och utkräva ansvar. Denna oreglerade marknad leder till orättvisa hyresnivåer och skapar en osäker situation för både hyresgäster och hyresvärdar. Problemet sträcker sig bortom enskilda fall och hotar att urholka hela systemet för hyresreglering.
För att bekämpa denna växande problematik har Adam Wais och Leo Giertz valt en oortodox metod. De har riktat in sig på en exklusiv takvåning i Stockholm med en månadshyra på 90 000 kronor, en summa långt över vad en vanlig hyresgäst rimligen skulle kunna betala. Genom att hyra denna lägenhet direkt från bulvanföretaget, och därmed kringgå den ordinarie uthyrningsprocessen, avser de att exponera systemet och belysa den omfattande illegala verksamheten. Deras strategi går ut på att dokumentera hela processen, från första kontakten med bulvanföretaget till själva inflyttningen, för att samla bevis och visa hur enkelt det är att manipulera systemet. Målet är att skapa uppmärksamhet kring problemet och sätta press på politiker och myndigheter att agera.
Att betala en så hög hyra kan tyckas extremt, men Wais och Giertz ser det som en nödvändig investering för att komma åt roten av problemet. De menar att det är just den höga lönsamheten som lockar aktörer till den svarta marknaden, och att genom att själva delta i spelet kan de avslöja de mekanismer som driver det. Genom att dokumentera sina erfarenheter och dela dem med allmänheten hoppas de kunna väcka en debatt och påverka opinionen. Deras aktion är ett försök att sätta ljuset på en verksamhet som ofta sker i det fördolda, och tvinga fram en förändring.
Takvåningen blir på så sätt en symbol för den skeva bostadsmarknaden och de orimliga hyresnivåer som den illegala andrahandsuthyrningen leder till. Genom att bosätta sig i lägenheten och dokumentera sin vistelse avser Wais och Giertz att skapa en plattform för att diskutera problemen och föreslå lösningar. De vill visa hur lätt det är att kringgå reglerna och hur bulvanföretagen utnyttjar systemet för egen vinning. Förhoppningen är att deras aktion ska leda till en skärpning av lagstiftningen och en ökad kontroll av andrahandsuthyrningen.
Wais och Giertz är medvetna om att deras aktion inte kommer att lösa problemet över en natt. Men de ser det som ett viktigt första steg för att synliggöra den illegala verksamheten och sätta press på ansvariga aktörer. Genom att själva bli en del av problemet hoppas de kunna bidra till en lösning på lång sikt. Deras mål är att skapa en rättvisare bostadsmarknad där alla har möjlighet till ett tryggt och överkomligt boende.
Deras initiativ har redan väckt stor uppmärksamhet och genererat en livlig debatt. Det återstår att se vilken effekt deras aktion kommer att ha på lång sikt, men det är tydligt att frågan om illegal andrahandsuthyrning har hamnat högt upp på den politiska agendan. Förhoppningsvis kommer deras insats att leda till konkreta åtgärder för att bekämpa problemet och skapa en mer hållbar bostadsmarknad. Det är en kamp mot en komplex och utbredd problematik, men Wais och Giertz är fast beslutna att fortsätta sin kamp för en rättvisare bostadsmarknad.
