Kina bromsar Ericsson – gynnar egna bolag

Sverige erfar allt större kinesiskt motstånd medan EU förblir passivt

Ericsson, som rankas som Sveriges fjärde största bolag sett till omsättning, möter nu växande geopolitiska utmaningar på den kinesiska marknaden. Enligt färska rapporter från Financial Times använder kinesiska myndigheter alltmer sofistikerade metoder för att försvåra för utländska telekombolag.

De kinesiska myndigheterna har börjat tillämpa utdragna säkerhetsprövningar för anbud från både svenska Ericsson och finländska Nokia. Dessa granskningar, som officiellt motiveras med nationell säkerhet, genomförs av Cyberspace Administration of China (CAC) utan transparens eller insyn i processen.

Källor till Financial Times uppger att säkerhetsprövningarna innebär mycket detaljerade krav på information, bland annat exakta uppgifter om andelen lokal produktion. Dessa processer kan pågå i tre månader eller längre, vilket skapar en betydande konkurrensfördel för inhemska kinesiska företag som inte behöver genomgå samma granskning.

Marknadskonsekvenserna har varit dramatiska. Enligt Stefan Pongratz, analytiker vid forsknings- och analysbolaget Dell’Orogruppen, har de nordiska telekomjättarnas kombinerade marknadsandel inom nätverkssystem i Kina rasat från 12 procent år 2020 till endast 4 procent i år. Ericsson redovisar inte längre sin verksamhet i Kina som en separat post i sina finansiella rapporter, vilket gör det svårare att följa utvecklingen i detalj.

Utvecklingen kommer i direkt anslutning till president Xi Jinpings uttalade ambition att systematiskt ersätta utländsk teknik inom strategiska sektorer med inhemska alternativ. Detta är en del av Kinas övergripande strategi för teknologisk självständighet, särskilt inom kritisk infrastruktur.

Samtidigt som Kina agerar beslutsamt för att skydda sin inhemska industri har Europeiska unionens respons varit påfallande svag. Denna passivitet har möjliggjort för kinesiska telekomjättar som Huawei och ZTE att etablera en stark position på den europeiska marknaden, där de idag kontrollerar omkring 35 procent av infrastrukturen för mobilnät enligt Dell’Orogruppens beräkningar.

Trots att EU-kommissionen redan 2020 rekommenderade restriktioner mot kinesiska Huawei och ZTE hade endast 10 av unionens 27 medlemsstater infört några begränsningar till juni 2025, enligt analysfirman Cullen International. I Tyskland, Europas största ekonomi, kommer nästan 60 procent av landets 5G-infrastruktur från kinesiska leverantörer.

Sverige var ett av de få länder som tog en tydlig ställning i frågan, när regeringen 2020 beslutade att utesluta Huawei från utbyggnaden av landets 5G-nätverk. Beslutet fattades efter varningar från Säkerhetspolisen om potentiella säkerhetsrisker med kinesisk utrustning i kritisk infrastruktur.

I efterdyningarna av detta beslut avslöjade Dagens Nyheter hur Ericssons verkställande direktör Börje Ekholm hade försökt påverka regeringens hållning genom personliga textmeddelanden till dåvarande handelsminister Anna Hallberg. I meddelandena argumenterade Ekholm för att Sverige skulle upphäva förbudet mot Huawei, med motiveringen att skydda Ericssons affärsintressen i Kina. Detta väckte frågor om företagets lojaliteter och prioriteringar i den geopolitiska konflikten mellan väst och Kina.

Ericsson, som har cirka 13 500 anställda i Sverige, har valt att inte kommentera de senaste rapporterna. I ett kortfattat mejlsvar till Dagens Nyheter skriver företaget att de ”inte kommenterar rykten och/eller spekulationer.”

Situationen illustrerar de växande spänningarna mellan ekonomiska intressen och säkerhetshänsyn i den globala teknologisektorn, där europeiska företag hamnar i kläm mellan amerikanska säkerhetskrav och kinesiska marknadsmöjligheter. För Ericsson, som länge betraktats som en svensk industriell juvel, innebär utvecklingen en allt svårare balansgång på en internationell arena präglad av geopolitisk rivalitet.