1. En snedvriden global bild:
Tänk dig att du för 15 år sedan investerade 1000 kronor i en global indexfond. Idag skulle den investeringen sannolikt vara värd runt 7000 kronor. En imponerande avkastning, men vid en närmare titt på fondens innehav uppstår en intressant fråga: Hur "global" är egentligen en global fond? En betydande del, ungefär en femtedel, av din investering är koncentrerad till sju amerikanska teknikjättar. Hela 70% av fondens värde, motsvarande nästan 5000 kronor av din vinst, är bundet till den amerikanska marknaden. Detta gäller även för Sveriges största pensionsfond, AP7, som förvaltar över 1300 miljarder kronor. Med en så stark amerikansk dominans borde dessa fonder kanske snarare kallas "USA-fonder".
2. USA:s dominans på börsen:
Den starka avkastningen på globala indexfonder är alltså i huvudsak driven av den amerikanska marknaden. Denna obalans har blivit ett alltmer framträdande tema på världens börser, särskilt under 2024. Efter finanskrisen representerade amerikanska aktier omkring 40% av det globala börsvärdet, vilket var relativt i linje med USA:s andel av den globala ekonomin. Idag är situationen en annan. Amerikanska börsers värde är mer än dubbelt så stort som de asiatiska och europeiska börserna tillsammans.
3. En ohållbar situation:
Det är osannolikt att denna snedvridning kan fortsätta. Det är svårt att föreställa sig en framtid där en så stor andel av världens finansiella värde fortsätter att koncentreras till ett enda land. Det finns två huvudsakliga sätt att tolka denna obalans: antingen är de amerikanska börserna övervärderade, eller så är resten av världen undervärderad.
4. Övervärdering eller undervärdering?
Det första alternativet, att amerikanska börsen är övervärderad, är det mest oroväckande. Fondförvaltaren och Financial Times-kolumnisten Ruchir Sharma beskriver det som "alla bubblors moder". Han menar att en global "USA-mani" har skapat en ohållbar situation, ett finansiellt cirkelresonemang som riskerar att sluta i en krasch. Det andra alternativet är att resten av världen är undervärderad. Tänk om fred i Ukraina och Mellanöstern skulle bli verklighet, Kina återhämtar sig ekonomiskt och Europa vaknar ur sin ekonomiska dvala? I så fall skulle den amerikanska dominansen kunna brytas på ett mer positivt sätt.
5. En bredare syn på framtiden:
Visst, USA:s ekonomi presterar bra, drivet av lönsamma teknikjättar och AI-utveckling. Men framgångsrika företag finns även i andra delar av världen. Framtidens ekonomi är inte enbart amerikansk, och det vore önskvärt att denna verklighet återspeglades på världens börser. En mer balanserad fördelning av globala investeringar skulle inte bara minska riskerna i det finansiella systemet, utan även ge investerare en mer realistisk bild av den globala ekonomiska utvecklingen.
6. Slutsats:
Den nuvarande snedvridningen på de globala finansmarknaderna är en komplex fråga med potentiellt stora konsekvenser. Oavsett om det handlar om en övervärdering av amerikanska tillgångar eller en undervärdering av resten av världen, är det tydligt att en korrigering är nödvändig för en mer hållbar och representativ global finansmarknad. Att investera i en "global" fond innebär idag i praktiken en stor exponering mot den amerikanska marknaden. För investerare är det viktigt att vara medveten om denna obalans och att överväga en mer diversifierad investeringsstrategi för att minska riskerna och dra nytta av den globala ekonomiska tillväxten i sin helhet.
