Avtalsrörelsen inom kommunal sektor inleds: Kommunal kräver höjda löner och slopad individuell lönesättning
På onsdagen inleddes avtalsrörelsen för kommunsektorn med att fackförbundet Kommunal och arbetsgivarorganisationen SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) utbytte sina avtalskrav. Förhandlingarna berör cirka 350 000 medlemmar inom Kommunal, en betydande del av den svenska arbetsmarknaden. Kommunal yrkar på en löneökning om 4,2 procent, eller minst 1 222 kronor mer i månaden. Detta krav syftar till att kompensera för inflationen och säkerställa reallöneökningar för medlemmarna. En viktig aspekt av Kommunals krav är att individgarantierna, som anger den lägsta löneökningen, höjs från nuvarande 47 procent. Detta skulle garantera en större löneökning för de lägst avlönade inom sektorn.
En central del av Kommunals kravlista är att slopa den individuella lönesättningen som varit praxis i 30 år. Facket menar att den individuella lönesättningen har lett till en skev maktbalans mellan arbetsgivare och arbetstagare, och att den upplevs som godtycklig och orättvis av många medlemmar. Istället för individuell lönesättning vill Kommunal att kompetens, erfarenhet och utbildning ska få en betydligt större betydelse vid lönebestämning. Exakt hur detta ska implementeras i praktiken är ännu oklart, men facket är öppet för diskussion och medger att omställningen kan ta tid. Man betonar dock vikten av att skapa ett mer transparent och rättvist lönesystem.
Kommunal motiverar sin kritik av den individuella lönesättningen med att den inte har gynnat medlemmarna på det sätt som var tänkt. Man menar att den har skapat en osäkerhet och en otydlighet kring lönekriterier, vilket har lett till frustration och missnöje bland medlemmarna. Facket anser att en mer kollektivt präglad lönesättning, där objektiva kriterier som kompetens och erfarenhet väger tyngre, skulle skapa en större rättvisa och transparens. Man hoppas att detta ska leda till en mer motiverande och förutsägbar löneutveckling för medlemmarna.
Utöver kraven på löneökningar och förändrad lönesättning, presenterade Kommunal även krav på förbättrade arbetsvillkor. Facket vill att all arbetad tid utöver schemalagd tid ska räknas som kvalificerad övertid, vilket skulle innebära en högre ersättning för övertidsarbete. Detta syftar till att kompensera medlemmarna för den extra arbetsinsats som övertidsarbete innebär, och att minska incitamenten för arbetsgivare att överanvända övertid. Kommunal vill även reglera delade turer hårdare, och sätta en gräns för hur korta arbetspass får vara. Detta skulle förbättra arbetsmiljön och ge medlemmarna mer förutsägbara arbetstider.
Sammanfattningsvis har Kommunal presenterat en omfattande kravlista inför avtalsrörelsen, med fokus på höjda löner, slopad individuell lönesättning och förbättrade arbetsvillkor. Kraven på löneökningar syftar till att kompensera för inflationen och säkerställa reallöneökningar för medlemmarna, medan kravet på slopad individuell lönesättning syftar till att skapa ett mer rättvist och transparent lönesystem. Kraven på förbättrade arbetsvillkor, såsom reglering av delade turer och högre ersättning för övertid, syftar till att förbättra arbetsmiljön och ge medlemmarna mer kontroll över sina arbetstider. Avtalsrörelsen kommer att bli en viktig prövning för både Kommunal och SKR, och utgången kommer att ha stor betydelse för hundratusentals anställda inom kommunsektorn.
Förhandlingarna mellan Kommunal och SKR kommer att fortsätta under de kommande veckorna och månaderna. Båda parter har uttryckt en vilja att nå en överenskommelse, men det är tydligt att det finns betydande skillnader i synen på hur lönesystemet och arbetsvillkoren ska utformas. Det återstår att se hur förhandlingarna utvecklas och om parterna kan hitta en gemensam grund för ett nytt avtal. Utgången av förhandlingarna kommer att ha stor betydelse för både de anställda inom kommunsektorn och för den svenska arbetsmarknaden i stort.
