Kommunerna ska kraftsamla för att komma igång med AI

I Sveriges kommuner pågår en AI-revolution i det tysta. Nästan varje kommun bedriver idag någon form av AI-arbete, enligt det nationella kunskapscentrumet AI Sweden. Aktiviteterna spänner från basala insatser som utbildningar i språkmodeller som ChatGPT till omfattande projekt som kan transformera hela förvaltningars arbetssätt.

Trots den utbredda aktiviteten finns ett tydligt problem: bristen på samordning. Kommuner över hela landet brottas med likartade utmaningar men arbetar isolerat från varandra. Nu vill kommunerna tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ändra på detta genom ett brett samarbete som förväntas starta under första kvartalet 2024.

”Det finns ett enormt intresse bland kommunerna,” säger Markus Bylund, digitaliseringschef på SKR. ”Det drivs delvis av klassisk byråkrati och behovet av effektivisering, delvis av en rädsla för att hamna på efterkälken när andra kommuner går framåt med AI-satsningar.”

På frågan om alla kommuner verkligen behöver implementera AI svarar Bylund: ”Kommuner och regioner har olika inriktningar och fokusområden, vilket är en del av vår demokrati. Men jag har aldrig hört någon säga att AI inte verkar vara viktigt.”

En central utmaning i det kommunala AI-arbetet handlar om att säkerställa att investeringarna faktiskt ger resultat. SKR har kartlagt 300 olika AI-initiativ i svenska kommuner, men av dessa hade endast tre utvärderats på effekt och sedan implementerats permanent efter testfasen.

Bylund är dock noga med att påpeka att detta inte nödvändigtvis är problematiskt. ”Det speglar hur läget ser ut i hela samhället just nu. Vi testar AI i många sammanhang där behoven är stora, men alla lösningar kommer inte att vara de vi slutligen implementerar.”

En av de största flaskhalsarna som det kommande samarbetet hoppas kunna adressera är de juridiska bedömningar som varje kommun idag måste göra på egen hand. Även när flera kommuner inför samma typ av AI-verktyg för identiska arbetsuppgifter, krävs det separata juridiska utredningar.

”Det finns många juridiska oklarheter kring AI-användning som hanteras betydligt bättre gemensamt än av 290 kommuner var för sig,” förklarar Bylund. ”Den slutgiltiga bedömningen måste varje kommun fortfarande göra själv, men förarbetet kan delas och därmed minska arbetstiden med uppskattningsvis 80 procent.”

AI-projekten som idag testas i kommunerna motiveras ofta med effektivisering och ekonomiska besparingar. Konkreta exempel som lyfts fram är automatisk transkribering inom socialtjänsten, AI-baserad leverantörs- och fakturagranskning samt avancerad schemaläggning.

Bylund betonar dock att ekonomiska besparingar inte är det enda motivet. ”Det handlar i många fall om kvaliteten i vår medborgarservice. Kan vi öka tillgängligheten? Kan handläggningstiden för bygglov minskas? Ibland är det faktiskt befogat att acceptera ökade kostnader för att uppnå högre kvalitet i välfärdstjänsterna.”

Kommunernas AI-satsningar sker i en tid när teknologin genomgår en explosionsartad utveckling, vilket ställer höga krav på flexibilitet och långsiktigt tänkande. Samtidigt står många kommuner inför demografiska utmaningar med åldrande befolkning och svårigheter att rekrytera tillräckligt med personal till välfärdssektorn.

I denna kontext ses AI som ett potentiellt verktyg för att hantera växande samhällsbehov med begränsade resurser. Bylund avfärdar dock farhågor om att tekniken skulle göra kommunanställda överflödiga: ”Vi har ofta det omvända problemet. Det finns redan idag stora rekryteringsbehov inom många kommunala verksamheter.”

Det kommande samarbetet mellan kommunerna förväntas bli ett viktigt steg för att strukturera och accelerera det offentliga Sveriges AI-omställning. Genom gemensamma krafter hoppas man kunna navigera såväl tekniska som juridiska utmaningar på ett mer effektivt sätt, och därigenom säkerställa att fördelarna med AI kommer alla medborgare till del – oavsett vilken kommun de bor i.