Paragraf 1:
De senaste dagarnas kraftiga elpristoppar i södra Sverige, särskilt under onsdagen och torsdagen, har väckt starka reaktioner och gett eko av krisvintern 2022. Många röster har höjts för åtgärder som strypt elexport, elpristak och nytt elstöd till hushåll och företag. Situationen har skapat oro och osäkerhet, särskilt med tanke på de redan höga energikostnaderna. Men efter topparna sjönk priserna markant redan på fredagen och förväntas fortsätta sjunka under lördagen, vilket ger en viss andrum. Helger brukar generellt sett ha lägre elpriser på grund av minskad förbrukning från industrin.
Paragraf 2:
Lördagens prognostiserade dygnsmedelpriser i södra Sverige, elområde SE4 och SE3, ligger på mycket låga nivåer, 29 öre respektive 23 öre per kilowattimme. Detta är en dramatisk skillnad jämfört med torsdagens toppnoteringar, då dygnsmedelpriset i SE4 nådde 3,6 kronor per kilowattimme och den dyraste timmen kostade hela 8 kronor. Prisskillnaden mellan veckodag och helg illustrerar tydligt hur varierande elpriset kan vara och hur stor påverkan industriell aktivitet har på elsystemet.
Paragraf 3:
Samtidigt har norra Sverige, elområde SE1 och SE2, haft betydligt stabilare och lägre elpriser under hela perioden. Dygnsmedelpriserna har legat runt 10 öre per kilowattimme och förväntas ligga kvar på liknande nivåer under lördagen. Denna skillnad mellan norra och södra Sverige belyser den ojämna fördelningen av elproduktion och överföringskapacitet i landet. Den begränsade överföringskapaciteten söderut gör att södra Sverige blir mer känsligt för prisfluktuationer på den europeiska elmarknaden.
Paragraf 4:
En av huvudorsakerna till de kraftiga pristopparna i södra Sverige anses vara det väderfenomen som kallas "dunkelflaute", vilket innebär en period med både svaga vindar och lite solinstrålning. Detta har drabbat Tyskland de senaste dagarna och påverkat även de svenska elpriserna på grund av den starka kopplingen mellan de svenska och tyska elsystemen. Tysklands stora beroende av förnybar energi gör landet sårbart för perioder med låg vind- och solkraftproduktion, vilket driver upp elpriset på den gemensamma marknaden.
Paragraf 5:
Prognoser pekar på att vindstyrkan i Tyskland förväntas öka under nästa vecka, vilket sannolikt kommer att stabilisera elpriserna även i södra Sverige. Det är viktigt att komma ihåg att de priser som diskuteras här är spotpriser på elbörsen Nord Pool, det vill säga det pris som elhandlarna betalar. För att få fram slutkonsumentens faktiska kostnad måste man lägga till elbolagens påslag, energiskatt, moms och nätavgifter. Spotpriset utgör bara en del av den totala elkostnaden, som för ett hushåll oftast är betydligt högre.
Paragraf 6:
Effekten av kortvariga elpristoppar varierar beroende på vilket typ av elavtal man har. Hushåll och företag med timprisavtal, där priset följer spotpriset timme för timme, drabbas hårdast av dessa snabba prisförändringar. Däremot dämpas effekten för de med rörligt elpris, som är den vanligaste avtalsformen, eftersom priset baseras på ett månadsgenomsnitt. Detta jämnar ut toppar och dalar i spotpriset. Just nu har ungefär 13 procent av svenska hushåll timprisavtal medan ungefär hälften har rörligt pris. Valet av elavtal påverkar alltså hur känslig man är för plötsliga prisförändringar på elmarknaden.
