Sammanfattning av Malmbanans kapacitetsproblem och finansieringsutmaningar
1. Den gröna omställningen och Malmbanans begränsningar: Regeringen har identifierat transportinfrastruktur som en nyckelkomponent för att lyckas med den gröna omställningen, särskilt i norra Sverige. Malmbanan, Sveriges mest trafikerade järnväg, står dock inför stora kapacitetsutmaningar. Dessa brister har redan lett till betydande kostnader för industrin i Norrbotten, och situationen förväntas förvärras efter 2030 när både befintliga och nya aktörer planerar att öka sina transporter.
2. Dubbelspår som lösning och finansieringsdilemmat: Ett dubbelspår skulle avsevärt förbättra Malmbanans kapacitet, men finansieringen är en stor utmaning. Regeringen utforskar alternativa finansieringsmodeller, inklusive höjda banavgifter. Tanken är att dessa avgifter ska möjliggöra lån från Riksgälden för att finansiera ett dubbelspår mellan Luleå och Boden, en sträcka på knappt tre mil där flera stora industriprojekt är planerade. Enligt beräkningarna skulle staten behöva in drygt 400 miljoner kronor årligen via ökade banavgifter för att täcka räntekostnader och amorteringar på den totala kostnaden på 7,6 miljarder kronor.
3. Trafikverkets utredning och begränsade intäkter: Trafikverket har undersökt möjligheten att finansiera dubbelspåret genom höjda banavgifter. Deras slutsats är att det är möjligt att generera intäkter på 120 miljoner kronor årligen, men endast genom att rikta avgiftshöjningarna mot företag med de tyngsta tågen. Detta motsvarar bara en tredjedel av det belopp som krävs för att finansiera projektet. Denna typ av finansieringsmodell, där specifika segment inom godstransportsektorn belastas oavsett var i landet de opererar, är unik i Sverige. I praktiken skulle endast två företag, Kaunis Iron och LKAB, påverkas av avgiftshöjningen.
4. Kritik från Kaunis Iron och branschens motstånd: Kaunis Iron, som bryter järnmalm utanför Pajala, kritiserar förslaget starkt. Bolaget transporterar sin malm med lastbil till Pitkijärvi för omlastning till tåg mot Narvik och använder därmed inte sträckan Luleå-Boden. Anders Sundström, ordförande i Kaunis Iron, menar att det är orimligt att de ska tvingas finansiera ett dubbelspår de inte använder och liknar det vid "kolonialism". Även övriga företag som Trafikverket konsulterat har uttryckt motstånd eller tveksamhet mot att medfinansiera dubbelspåret. De argumenterar för att statliga medel bör användas för denna typ av infrastrukturprojekt och att eventuell medfinansiering endast bör ske när de direkt gynnas av åtgärderna.
5. Banavgiftshöjningar och framtida beslut: I december 2024 höjdes banavgifterna för godståg med nästan 40 procent för att nå den lagstadgade miniminivån. Trafikverkets förslag skulle innebära ytterligare en ökning på 60 procent för Kaunis Iron och LKAB. För att dubbelspåret mellan Luleå och Boden ska bli verklighet måste det prioriteras i den nationella infrastrukturplanen som regeringen ska besluta om nästa år. Trafikverket betonar att betydande statliga medel oavsett kommer att krävas för projektet.
6. Malmbanans utmaningar och framtida satsningar: Malmbanan, som sträcker sig från Boden till Riksgränsen och vidare till Narvik i Norge, är hårt belastad och enkelspårig, vilket gör den känslig för störningar. En stor del av rälsen är dessutom föråldrad. Mellan 2025 och 2030 planeras investeringar på tolv miljarder kronor för att öka kapaciteten och rusta upp banan. Dessa åtgärder inkluderar bland annat förlängda bangårdar för mötande tåg och förstärkningar för tyngre tåg. Diskussioner om ett dubbelspår har pågått länge, men finansieringen är ännu inte säkrad.
