Fem år efter omfattande reformer står Arbetsförmedlingen inför kritisk granskning. Sedan myndigheten som en följd av januariavtalet började slussa arbetslösa till externa aktörer har många leverantörer misslyckats med sitt uppdrag. Trots att vissa företag endast fått ut 2 procent av sina deltagare i arbete har de fortsatt att ta emot statliga medel.
Det var först i maj i år som Arbetsförmedlingen agerade och stoppade 94 avtal med över 50 leverantörer som underpresterat inom programmet Rusta och Matcha. Denna insats, som är myndighetens största arbetsmarknadspolitiska satsning, har sedan 2020 kostat skattebetalarna närmare 7,7 miljarder kronor.
Resultaten har varit nedslående. Förra året lyckades leverantörerna i genomsnitt endast få 32 procent av deltagarna i arbete eller studier sex månader efter påbörjad insats. Arbetsförmedlingens inköpschef Martin Kruse medger att detta är underkänt.
”Vi tycker att det skulle vara ett högre snittresultat och det är delvis därför vi tagit fram möjligheten att avsluta avtal som är för dåliga,” säger Kruse i en intervju.
De 54 företag som inte uppnått minimikraven har tillsammans mottagit cirka 148 miljoner kronor via sina avtal. Kruse beskriver situationen som problematisk och antyder att vissa leverantörer kan ha gått in i branschen utan tydlig plan för hur de ska lyckas, lockade av möjligheten till ekonomisk vinning.
Kritiska röster ifrågasätter varför myndigheten väntat så länge med att agera. Kruse förklarar att de behövde samla mer kunskap och att de hade förhoppningar om att ersättningsmodellen, som består av en grundersättning och en resultatbaserad del, skulle vara självsanerande.
”Om frågan är varför vi inte började dag ett med det här så är svaret att vi behövde mer kunskap, och vi hade kanske trott att det i större utsträckning skulle vara självsanerande utifrån att vi betalar för resultat,” säger han.
Insiderkällor inom branschen beskriver hur systemet kan utnyttjas. En vd från ett större företag förklarar för DN att en coach egentligen borde ha maximalt 30 deltagare för att göra ett bra jobb, men att ersättningsmodellen kräver 40-50 deltagare per coach för att få ekonomin att gå ihop.
”Men du kan också lätt få ihop det och tjäna pengar utan resultat om du hela tiden får in nya deltagare samtidigt som du skär i personalkostnader och fuskar med tider,” fortsätter vd:n.
Ett annat problem är att företag vars avtal hävts kan återkomma i ny skepnad eller flytta deltagare till systerbolag som fortfarande har giltiga avtal. Kruse bekräftar att flera företag har ansökt om nya avtal efter att deras tidigare avtal hävts. Hittills har myndigheten avslagit mellan 10-20 sådana ansökningar.
”Har vi 100-procentig kontroll varje dag på varje plats? Nej, det har vi inte men jag vill påstå att vi kraftfullt ökat vår förmåga att ringa in dem vi ska titta närmare på,” säger han.
Sedan 2020 har cirka 28 500 anmälningar inkommit mot Arbetsförmedlingens leverantörstjänster. Klagomålen rör främst Rusta och Matcha, dess föregångare Stöd och Matchning samt tolktjänster.
Bland de tio leverantörer som tillsammans fått över 3 miljarder kronor under de senaste fem åren, förlorade sex stycken ett eller flera avtal i samband med Arbetsförmedlingens granskning. Arbetslivsresurs AR, som mottagit 513 miljoner kronor, toppade listan med sju hävda avtal av totalt 52.
Kruse öppnar nu för förändringar i ersättningsmodellen för att skapa bättre incitament. ”De som är skickliga och lyckas väl ska ha en bättre utväxling och de som inte är duktiga ska inte ha en lönsam affär,” säger han.
Kritiken mot systemet väcker frågor om hur reformerna av Arbetsförmedlingen har genomförts och om det offentliga verkligen får valuta för pengarna när arbetslösa ska hjälpas till jobb via privata aktörer. Samtidigt lovar Arbetsförmedlingen nu att öka kontrollerna och genomföra fler hävningar av avtal när leverantörer inte levererar tillräckligt bra resultat.
9 kommentarer
En sänn av det här är att så mycket pengar har gått förlorade för ingenting. Det är kränkande mot skattebetalarna att se sådana siffror.
Jag undrar om det finns någon som står på puissant för att se till att pengarna används på rätt sätt.
Det här visar hur viktigt det är med noggrann uppföljning och transparens i offentlig verksamhet.
Det är skrämmande att någon kan få så lite språk av de anlitade personerna och ändå fortsätta att få stora belopp.
Det verkar som om många leverantörer helt har missat målet med sina uppdrag. Frågan är om det finns ett sätt att undvika sådana misslyckanden i framtiden.
Det är intressant att höra att Arbetsförmedlingen nu agerar. Men vad händer med de penger som redan är utbetalda?
Jag hoppas att Arbetsförmedlingen kommer att bli strängare med de företag som inte presterar. Skattepengar ska inte slösas på ineffektiva lösningar.
Det är viktigt att myndigheterna ser till att leverantörerna faktiskt bidrar till att lösa problemet med arbetslösheten, inte bara plocka pengar från statliga medel.
En sådan kritisk granskning borde ha gjorts mycket tidigare. Det är länge sedan saker och ting började mildra rätt riktning.