Linus Larsson: Techbolagen har hela EU i sina klor

I skuggan av beroende: Europas digitala sårbarhet mot USA

En varning kom från myndighetshåll i somras som fick många att höja på ögonbrynen: Microsoft skulle kunna ”stänga ner Sverige på 30 dagar”. Samtidigt arbetade Danmark fram en ”exitstrategi” för att minska sitt beroende av amerikanska techbolag.

Frågan har blivit allt mer akut i ljuset av den ökande spänningen mellan EU och USA, särskilt efter Donald Trumps upprepade uttalanden om att vilja förvärva Grönland. Risken att USA skulle kunna använda sina teknikjättar som påtryckningsmedel kan inte längre avfärdas som ett osannolikt scenario.

Det digitala beroendet är omfattande och genomgripande. Våra datorer drivs av Windows eller Mac OS. Mobiltelefoner kommer från Apple eller använder Googles Android. Företag och myndigheter har byggt hela sin verksamhet på plattformar som Microsofts Office 365 eller Googles molntjänster.

En förvånansvärt stor del av världens serverkapacitet drivs av Amazons, Googles eller Microsofts molntjänster. Detta blir tydligt varje gång någon av dessa tjänster drabbas av driftstörningar, vilket ofta får halva internet att krascha. När vi nu dessutom blir allt mer beroende av AI-tjänster, är det återigen främst amerikansk teknik vi förlitar oss på.

Om USA skulle införa fullständiga sanktioner mot EU-länder genom sina teknikföretag, skulle konsekvenserna vara oöverblickbara. Hela samhällen skulle kunna lamslås.

Nyligen gick en grupp EU-parlamentariker från både vänster och höger samman i ett krav om att bygga ett europeiskt alternativ till Elon Musks X-plattform, som nyligen hamnat i blåsväder för sin AI-robot som skapat oönskade avklädda bilder på kvinnor. Men X är långt ifrån den mest kritiska infrastrukturen. För att verkligen minska beroendet krävs betydligt mer genomgripande åtgärder.

Det finns förvisso alternativ på marknaden. Schweiziska e-posttjänster, franska datacenterföretag och tyska alternativ till Microsoft 365 existerar redan. Operativsystemet Linux, med sina finska rötter, är fritt från landsgränser tack vare öppen källkod.

Men att göra EU helt oberoende av amerikansk teknik är närmast omöjligt – vi är alltför insnärjda i dessa system. Istället handlar det snarare om att identifiera de mest samhällskritiska systemen och utveckla alternativ för dessa. Den danska dataskyddsmyndigheten uppmanar redan företag och myndigheter som är beroende av amerikanska molntjänster att ha en ”plan B”.

Motargumentet som ofta hörs är att USA aldrig skulle genomföra sådana sanktioner eftersom det skulle skada amerikanska företags globala anseende alltför mycket. Visserligen skulle det vara förödande för företag som Microsoft, Google och Amazon – vem skulle våga anlita dem efter något sådant? Men Donald Trumps ledarstil har inte precis präglats av försiktighet och eftertanke.

Intressant nog verkar de amerikanska techbolagen själva ta hotet på allvar. Marianne Janik, Googles chef för molntjänster i Europa, erkände öppet i en intervju med Dagens Nyheter förra året: ”För det första måste vi medge att det finns en risk.”

Som svar har molnjättarna lanserat tjänster som de hävdar ska vara utom räckhåll för USA:s regering. Under flaggan ”digital suveränitet” – det nya modeordet för att lugna oroliga europeiska kunder – har företag som Amazon nyligen börjat marknadsföra vad de kallar sitt ”europeiska suveräna moln”.

Dessa tjänster utlovar datacenter på europeisk mark med europeiska medborgare som driftpersonal. Men de är fortfarande delar av amerikanska företag, som sedan Trumps återkomst till Vita huset har gjort allt mer för att ställa sig in hos presidenten.

Om situationen skulle bli allvarlig återstår att se hur mycket dessa löften om suveränitet egentligen är värda. Förhoppningsvis behöver vi aldrig få svaret på den frågan.