Många får mindre tillbaka på skatten: ”Kan bli en kalldusch”

I år får många svenskar räkna med en mindre skatteåterbäring på grund av förändringar i ränteavdragsreglerna. Halveringen av ränteavdraget på blancolån kommer att påverka tusentals hushåll, något som kan leda till oväntade ekonomiska konsekvenser för många.

– Det kan bli en kalldusch för många som har blancolån och som inte är medvetna om förändringen, varnar Moa Langemark på Finansinspektionen.

Förändringen, som trädde i kraft vid årsskiftet, innebär att avdragsrätten för räntor på blancolån sänkts från 30 procent till endast 15 procent. Blancolån, som är lån utan säkerhet, har blivit allt vanligare de senaste åren när svenskar finansierat allt från renoveringar till konsumtion och sammanläggning av mindre skulder.

Finansinspektionen uppskattar att omkring 1,2 miljoner svenskar har någon form av blancolån, med ett genomsnittligt lånebelopp på cirka 120 000 kronor. Med dagens ränteläge kan förändringen innebära flera tusen kronor mindre i skatteåterbäring för många låntagare.

– Vi ser att många hushåll har planerat sin ekonomi utifrån tidigare års skatteåterbäring. När den nu minskar kan det skapa ekonomisk stress, särskilt för hushåll som redan har ansträngd ekonomi, förklarar Langemark.

Reformen är en del av regeringens åtgärder för att minska hushållens skuldsättning, som länge varit en källa till oro för ekonomiska myndigheter. Sveriges hushåll är bland de mest skuldsatta i Europa, med en genomsnittlig skuldsättning på över 190 procent av disponibel inkomst.

Enligt Swedbank, en av landets största banker, kommer förändringen att märkas tydligast för personer med stora blancolån och relativt höga inkomster.

– En person med ett blancolån på 300 000 kronor och en ränta på 8 procent kunde tidigare göra ett ränteavdrag på cirka 7 200 kronor per år. Nu halveras detta till 3 600 kronor, vilket ger 3 600 kronor mindre i skatteåterbäring, säger Emma Persson, privatekonom på Swedbank.

Förändringen gäller endast blancolån och inte bolån, där ränteavdraget fortfarande ligger kvar på 30 procent. Detta har skapat en situation där många låntagare nu överväger att omvandla sina blancolån till lån med säkerhet, exempelvis genom att utöka bolånet eller ta ett lån med annan pant.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) försvarar reformen och menar att den är nödvändig för att skapa en mer hållbar skuldsättning bland svenska hushåll.

– Vi har sett en oroande utveckling där hushållens konsumtionslån ökat kraftigt. Genom att minska skattesubventionerna för denna typ av lån hoppas vi kunna dämpa utvecklingen, säger Wykman.

Kritiker menar dock att tidpunkten för förändringen är olycklig, med tanke på att många hushåll redan pressas av stigande levnadskostnader och höga räntor.

– Man kunde ha väntat med implementeringen eller infört förändringen gradvis för att ge hushållen mer tid att anpassa sig, anser Johan Andersson, chefekonom på LO.

Finansinspektionen uppmanar nu alla som har blancolån att se över sin ekonomi och vara förberedda på en mindre skatteåterbäring i vår.

– Kontrollera gärna din preliminära skatteuträkning så du vet vad du kan förvänta dig. Har du möjlighet, planera för att sätta av pengar för att täcka skillnaden jämfört med tidigare år, råder Langemark.

Banker och kreditinstitut har också märkt av ett ökat intresse för rådgivning kring lånestrukturer efter förändringen. Flera rapporterar om kunder som vill omstrukturera sina lån för att minimera effekten av det minskade ränteavdraget.

För de som funderar på att ta nya blancolån under 2023 är budskapet från experterna tydligt: räkna noga på kostnaderna och var medveten om att skatteeffekten är mindre fördelaktig än tidigare.