I de svenska matbutikerna har livsmedelspriserna ökat med 3,1 procent under det senaste året, enligt färska siffror från Statistiska centralbyrån. Bakom denna övergripande siffra döljer sig dock en mer nyanserad bild av prisutvecklingen som visar på betydande skillnader mellan olika livsmedelskategorier.
Trots den generella prisökningen visar statistiken att nästan hälften av alla livsmedel faktiskt har blivit billigare sedan början av 2024. Detta skapar en splittrad marknadssituation där konsumenternas upplevelse av matpriserna kan variera kraftigt beroende på vilka varor som fyller kundvagnen.
Dagbladets genomgång av statistiken avslöjar även ett intressant fenomen – ett mindre antal livsmedel har lyckats behålla samma prisnivå sedan pandemins början. Detta är anmärkningsvärt med tanke på den inflation som präglat ekonomin de senaste åren.
– Prisbilden är betydligt mer komplex än vad många konsumenter kanske uppfattar, säger Maria Andersson, ekonom med fokus på konsumentfrågor. Den generella prisökningen på 3,1 procent kan kännas hög, men många matvaror har faktiskt blivit billigare.
Livsmedelsbranschen har genomgått stora förändringar de senaste åren. Först kom pandemin som störde globala leveranskedjor, sedan följde energikrisen och inflationstoppen efter Rysslands invasion av Ukraina. Nu ser vi tecken på stabilisering inom vissa varugrupper.
Sveriges lantbrukare och livsmedelsproducenter har påverkats olika av dessa förändringar. Enligt Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har kostnader för insatsvaror som gödsel och foder varierat kraftigt, vilket påverkat produktionskostnaderna för olika livsmedel på olika sätt.
– Våra medlemmar har upplevt ökade kostnader för produktion under flera år. Att dessa inte alltid avspeglas fullt ut i konsumentpriserna skapar press på hela värdekedjan, från bonde till butik, säger Karin Johansson, talesperson för LRF.
Dagligvaruhandeln domineras av de tre stora kedjorna ICA, Coop och Axfood, som tillsammans kontrollerar över 85 procent av marknaden. Deras prissättningsstrategier påverkar i hög grad vad svenska hushåll betalar för sin mat. Konkurrensverket har tidigare uppmärksammat den höga koncentrationen på den svenska dagligvarumarknaden.
– Dagligvaruhandeln befinner sig i en utmanande period där man balanserar mellan ökade kostnader och en alltmer prismedveten konsument, säger Johan Svensson, handelsanalytiker. Lågpriskedjor som Willys och Lidl har ökat trycket på marknaden vilket gynnar konsumenterna.
Inflationen i Sverige har successivt dämpats under det senaste året. Riksbankens senaste räntesänkning signalerar att man ser inflationstrycket minska, vilket på sikt kan påverka även livsmedelspriserna positivt.
Konsumentverket rekommenderar svenska hushåll att jämföra priser mer aktivt än tidigare, eftersom prisskillnaderna mellan butiker och varugrupper nu är större än på länge.
– Många konsumenter har ändrat sina köpvanor under de senaste åren. Vi ser ett ökat intresse för prisjämförelser, egna märkesvaror och planerade inköp, vilket är naturligt när ekonomin är pressad, säger Lisa Bergström vid Konsumentverket.
För barnfamiljer och låginkomsttagare, som lägger en relativt större andel av sin inkomst på mat, har prisökningarna varit särskilt kännbara. Samtidigt har vissa basvaror som mjölk, potatis och vetemjöl visat en mer dämpad prisutveckling.
Framtidsutsikterna för matpriserna är osäkra men flera faktorer talar för en mer dämpad prisutveckling framöver. Energipriserna har stabiliserats, transportkostnaderna har normaliserats och det globala utbudet av vissa jordbruksprodukter har återhämtat sig.
– Vi förväntar oss en mer balanserad prisutveckling under resten av året, förutsatt att inga nya geopolitiska eller klimatrelaterade chocker inträffar, avslutar Maria Andersson.
14 kommentarer
Den splittrade marknaden gör det svårt för konsumenterna att förstå vad som är en rimlig prisökning och vad som inte är det.
Kanske krävs en tydligare kommunikation från detaljhandeln om prisbilden?
Järnmalm, koppar och andra råvaror har påverkat priserna på olika livsmedelskategorier. Det skulle vara intressant att se hur mycket av den ökat är anpassning till råvarupriserna.
Samtidigt som vi ser en ökning av fyra livsmedelsindustrin har svårigheter att hantera utmaningar, tydliggör rapporteringen att många konsumenter upplever lägre kostnader.
Det är en intressant balans mellan näringsdjup och prisutveckling.
Anmärkningsvärt att vissa matvaror inte har ändrat pris sedan pandemin. Vilka faktorer har påverkat denna stabilitet?
Lägg märke till att global hantering av leveranskedjor och låga räntekostnader kanske spelat roll för att stabilisera priserna.
Intressant att vissa matvaror har blivit billigare trots den allmänna inflationstendensen. Vet ni vilka kategorier som drabbats mest?
Kanske har vissa kategorier blivit billigare på grund av ökad konkurrens eller bättre distributionskanaler?
Jag tänker på att livsmedelsindustrin kanske har effektiviserat produktionen, vilket kan ha sänkt priserna på vissa varor.
3,1 procent prisökning i hela kunsumentprismindex kan verka högt, men det är positivt att många matvaror är billigare.
Det är viktigt att använda indexet för att få en rättvisande bild av prisutvecklingen.
Det är en bra påminnelse att titta på detaljer snarare än bara övergripande siffror. Varför har någon mat blivit dyrare medan annat har blivit billigare?
Ideellt skulle jag vilja se en djupgående analys av vad som driver priserna i olika riktningar.