Miljarder till yrkeshögskolan utan krav på undervisningens omfattning

Yrkeshögskolan beviljades miljarder utan krav på lärarledd undervisning

Myndigheten för yrkeshögskolan delar årligen ut flera miljarder kronor i statsbidrag till programutbildningar och ytterligare hundratals miljoner till korta kurser. Trots den omfattande skattefinansieringen saknas konkreta krav på hur mycket lärarledd undervisning som ska ingå i utbildningarna.

I myndighetens officiella bedömningshandbok anges att lärarledd tid ska redovisas i utbildningsplanen, men att ”ingen prövning av detta sker”. Detta innebär i praktiken att utbildningar kan få statsbidrag även om den lärarledda undervisningen är mycket begränsad.

Flera visselblåsare och personer med lång erfarenhet av yrkeshögskolan har kontaktat Dagens Nyheter med uppgifter om att vissa utbildningsanordnare systematiskt utnyttjar denna lucka. Särskilt inom distansutbildningar förekommer affärsmodeller där studentantalet skalas upp medan lärartiden hålls minimal.

”Det här handlar inte om enstaka avarter utan om en affärsmodell,” säger en källa med lång erfarenhet inom yrkeshögskolan som önskar vara anonym.

Yrkeshögskolan är enligt lagstiftningen tänkt att vara arbetsmarknadsstyrd och spela en central roll i Sveriges kompetensförsörjning. Men när kvalitetskontrollen brister blir konsekvenserna allvarliga.

”När staten betalar miljardbelopp utan att ens granska hur mycket undervisning som ges har man abdikerat från ett grundläggande kvalitetsansvar,” påpekar en visselblåsare.

En tillsyn som genomfördes av myndigheten hösten 2023, som omfattade ett riktat urval, visade att nästan hälften av de granskade utbildningarna hade brister i den arbetsplatsförlagda delen, kallad Lärande i arbete (Lia).

Magnus Wallerå, generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan, avvisar bilden av att yrkeshögskolan som helhet skulle misslyckas med sina program. Han menar att lärarledd tid är ett trubbigt mått och att myndigheten i stället fokuserar på om utbildningarna leder till jobb och om studenterna ges förutsättningar att nå utbildningsmålen.

Samtidigt medger Wallerå att ribban i vissa fall har varit för låg: ”Utbildningar med låg kvalitet har ingen plats i yrkeshögskolan. Vi har sett brister och därför skärper vi nu kraven.”

Från och med nästa ansökningsomgång inför myndigheten nya krav där utbildningsanordnarna måste redovisa graden av interaktion mellan studerande och utbildare. Syftet är att komma åt utbildningar som i praktiken bygger främst på självstudier.

”Utbildningar som bara erbjuder två timmars lärarledd undervisning i veckan kommer inte att accepteras framöver,” säger Wallerå.

De ekonomiska effekterna av det nuvarande systemet har varit betydande för flera utbildningsföretag. Medieinstitutet i Sverige, som ingår i Elevera Education Group, har under flera år redovisat vinstmarginaler på över 40 procent samtidigt som stora summor delats ut till aktieägare.

Linda Sahin, vd på Elevera Education Group, ser de höga vinstmarginalerna som ett tecken på effektivitet: ”Vi är väldigt effektiva och har stor respekt för resurserna. Vi har investerat i digitalisering, sitter i smarta lokaler och är måna om hur vi hanterar våra resurser.”

På frågan om vinstmarginaler på 40 procent kan ses som en signal om att företaget får för mycket pengar från staten, svarar Sahin: ”Så skulle man också kunna se det. Vi är ett kvitto på att det går att göra det här effektivt.”

Även andra stora aktörer använder liknande affärsmodeller. Hermods, som ingår i utbildningskoncernen Academedia, har fått identiska distansutbildningar godkända i flera olika städer, vilket kritiker menar möjliggör flera beviljanden för i praktiken samma utbildning.

Anette Wahlgren, utbildningsdirektör på Academedia, försvarar distansuppläggen och menar att låg lärartäthet inte nödvändigtvis innebär låg kvalitet: ”Lärande handlar inte om hur många timmar en lärare står och föreläser. Det handlar om interaktion och att studenterna har fyrtio timmar i veckan med sitt studiematerial, tillsammans med lärare, studiekamrater och arbetslivet.”

Academedia uppger att koncernen inte har någon fast miniminivå för lärarledd tid, men att deras distansutbildningar normalt innehåller minst fyra lärarledda timmar per vecka. ”Vår uppföljning visar att majoriteten av de studerande når examensmålen och att arbetsgivarna är nöjda med kompetensen,” säger Wahlgren.

Yrkeshögskolan är en viktig del av Sveriges utbildningssystem och ska möta arbetslivets behov av kvalificerad kompetens. Statistik från myndigheten visar att närmare 60 procent av de som examinerades 2024 fick jobb som helt eller delvis motsvarade utbildningen, men andelen varierar mellan branscher och har minskat något jämfört med tidigare år.

De skärpta kraven från myndigheten signalerar en betydande förändring i hur yrkesutbildningar kommer att bedrivas och utvärderas i framtiden, med ökad tonvikt på kvalitetssäkring och studenternas faktiska interaktion med utbildare.