”Min make är nära att luras av bedragare – hur kan jag förhindra det?”

Två pensionärer kämpar med ekonomiskt beslutsfattande när sjukdom försvårar

I en tid då finansiella bedrägerier mot äldre ökar, ställs många par inför svåra utmaningar när en partner drabbas av sjukdom som påverkar omdömet. Ett sådant fall är paret där maken, som lider av en allvarlig sjukdom, flera gånger nästan fallit offer för ekonomiska bedragare, vilket skapat oro hos hustrun över deras gemensamma sparkapital.

Situationen belyser ett växande problem i det svenska samhället där allt fler äldre lever med tillgångar som behöver förvaltas samtidigt som risken för både sjukdomar och sofistikerade bedrägerier ökar. Enligt statistik från Polismyndigheten har antalet anmälda bedrägerier mot personer över 65 år ökat med närmare 30 procent de senaste fem åren.

”Det är en mycket vanlig och svår situation som många äkta makar hamnar i,” förklarar Ingela Gabrielsson, erfaren privatekonom. ”När den ena partnern blir sjuk på ett sätt som påverkar omdömet uppstår både praktiska och känslomässiga utmaningar kring ekonomin.”

Den juridiska situationen är komplex. I Sverige har makar inte automatiskt rätt att hantera varandras tillgångar, även om de är gifta. Varje individ har sin egen ekonomiska sfär, och när en person inte längre kan fatta välgrundade beslut finns flera formella vägar att gå.

”Många tror att de som make eller maka automatiskt kan ta över sin partners ekonomi om denne blir sjuk, men så är det inte,” fortsätter Gabrielsson. ”Det krävs en fullmakt, framtidsfullmakt eller i vissa fall ett godmanskap för att lagligt kunna agera å den andras vägnar.”

Framtidsfullmakter, som blev möjliga i Sverige 2017, är ett verktyg som fler borde överväga medan båda parter fortfarande är friska. Denna typ av fullmakt träder i kraft först när personen inte längre kan fatta egna beslut. För par som redan befinner sig i en situation där en partner är sjuk, kan en vanlig fullmakt vara ett alternativ om personen fortfarande har förmåga att förstå vad den innebär.

För många par handlar det inte bara om juridiska lösningar utan också om att hitta en balans mellan respekt för individens självbestämmande och behovet av skydd. Finansinspektionen har i sina konsumentundersökningar visat att många äldre känner sig kränkta när närstående försöker ta över deras ekonomi, även när intentionen är att skydda.

”Vi ser att den ekonomiska sårbarheten ökar markant vid sjukdom,” säger Maria Nilsson, demenssjuksköterska vid Minnesmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset. ”Kognitiv svikt kan göra att personer som tidigare varit ekonomiskt medvetna plötsligt fattar helt irrationella beslut eller blir mer lättlurade.”

För paret i fråga, liksom för tusentals andra i liknande situationer, rekommenderar experter att så tidigt som möjligt diskutera ekonomiska frågor öppet och planera för olika scenarier. Att upprätta en framtidsfullmakt innan sjukdomen förvärras kan vara avgörande.

”Det är också viktigt att involvera banken i ett tidigt skede,” tillägger Gabrielsson. ”De flesta banker har idag rutiner för att hjälpa kunder i sådana situationer och kan erbjuda lösningar som begränsar risker samtidigt som den sjuka personen behåller viss kontroll.”

För det mindre sparkapital som paret förvaltar finns också möjligheten att strukturera sparandet i olika risknivåer, där en del placeras i mycket säkra tillgångar som är svåra att komma åt impulsivt, medan en mindre del finns tillgänglig för vardagsekonomin.

Pensionärsparet är långt ifrån ensamma i sin situation. Med en åldrande befolkning och allt mer komplexa finansiella system kommer frågan om hur par hanterar sjukdom och ekonomi att bli allt viktigare. Samhällets stödfunktioner, från banker till kommunernas budget- och skuldrådgivning, behöver fortsätta utveckla stöd för denna växande grupp.

”Ytterst handlar det om värdighet och trygghet,” avslutar Gabrielsson. ”Både för den som är sjuk och för den partner som ofta känner ett tungt ansvar för att skydda det gemensamma sparkapitalet som kanske ska räcka livet ut.”