MP kräver nollvision mot försenade tåg: ”Kan Ukraina borde vi kunna”

I den svenska järnvägen framträder två skilda bilder av punktligheten, vilket skapar debatt om hur situationen bör tolkas och hanteras. Trafikverket rapporterar förbättrade siffror från föregående år, medan kritiker menar att målen fortfarande är långt ifrån uppfyllda.

Enligt Trafikverkets senaste statistik kom 88,6 procent av tågen fram i tid under förra året, det vill säga med högst fem minuters försening. Detta beskrivs som det bästa resultatet sedan 2022 och en förbättring med 1,4 procentenheter jämfört med föregående år. Trafikverkets chef Roberto Maiorana framhåller att fler persontåg och banarbeten än någonsin tidigare kunde genomföras samtidigt som störningarna minskade.

Myndigheten Trafikanalys ger dock en mer nyanserad bild av situationen. De påpekar att trots förbättringen är årets resultat det tredje lägsta under den senaste tioårsperioden. Särskilt för långdistanstågen är punktligheten fortfarande ett problem – endast 71,6 procent av dessa nådde sina slutmål inom fem minuter efter tidtabell.

En tydlig skillnad finns mellan olika tågtyper. Kortdistanståg uppvisar betydligt bättre punktlighet med 91,8 procent, medan medeldistanståg når 83,8 procent. Detta bekräftar ett återkommande mönster att tåg på kortare sträckor oftare anländer i tid.

Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén anser att branschens mål på 95 procents punktlighet är otillräckligt och förespråkar istället en ”nollvision” för förseningar. Han hävdar att den verkliga punktligheten för långdistanståg är ännu lägre – under 60 procent om man räknar med max två minuters försening.

”Det handlar om att ge Trafikverket direktiv att systematiskt arbeta mot en nollvision. Vi vet ju att även om man inte nått noll döda i vägtrafiken har man kommit mycket långt i att få ner olycksstatistiken,” säger Helldén till DN.

Miljöpartiet vill driva förslaget om en nollvision för förseningar om partiet ingår i ett regeringsunderlag efter valet. Partiet upprepar också tidigare kända positioner om att återförstatliga järnvägens basunderhåll och dela upp Trafikverket i två separata myndigheter – ett banverk och ett vägverk.

Helldén lyfter också fram Ukraina som ett exempel där järnvägen fungerar relativt väl trots pågående krig. ”Kan Ukraina driva sin järnväg med hög punktlighet även i krig borde vi kunna i fred,” säger han.

Bland orsakerna till förseningar lyfter Trafikverket bland annat så kallat spårspring, där obehöriga personer rör sig vid spåren. Detta fenomen orsakade förseningar för över 10 000 tåg förra året. Helldén förespråkar ett smartare och mer systematiskt arbete med varningssystem och bättre samarbete med polisen för att säkerställa att banorna är fria.

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) avfärdar dock Miljöpartiets förslag om att återförstatliga underhållet. ”Jag skulle säga att med Helldéns förslag skulle punktligheten tvärtom bli sämre. Att återförstatliga underhållet går inte, det har utredningar landat i. Jag ser det mer som en politisk pamflett,” säger Carlson.

Carlson hänvisar till den statliga utredning som Gunnar Alexandersson genomförde 2015 och framhåller framsteg som gjorts under nuvarande system. Han pekar på att antalet utbytta tågväxlar har ökat från 30-40 per år när han tillträdde till 96 växelbyten förra året, med mål om ett par hundra framöver. ”Det hade aldrig gått utan att världsledande internationella företag konkurrerade,” menar han.

Enligt Trafikverkets egen sammanställning var det 29 tåglinjer där över 95 procent av tågen kom fram i tid under förra året. Högst punktlighet uppnåddes på sträckorna Karlskrona-Emmaboda (98,75 procent) och Nässjö-Vetlanda (98,74 procent). Bland fjärrtågen var linjen Göteborg-Helsingborg-Köpenhamn bäst med 90,4 procents punktlighet.

Järnvägsbranschens samverkansforum pekar ut storstädernas centralstationer som de största problemområdena. Malmö central toppar listan över platser där uppkomna störningar har lett till flest kritiska förseningar, med cirka 3 000 drabbade tåg under föregående år. För Göteborgs central och Stockholms central är infrastrukturrelaterade problem den näst största orsaken till kritiska störningar.