Nötköttbristen kan fortsätta i upp till fyra år

Den svenska köttkrisen: Nötfärsbristen blottar strukturella problem

Svenskarnas älskade tacokvällar och klassiska köttfärssåser står inför en utmaning när flera matbutiker runt om i landet rapporterar om periodvis brist på nötfärs. Vad som på ytan kan förklaras med vintervädrets påverkan på transporter och planerade slaktflöden döljer enligt branschexperter ett mer grundläggande problem.

”Det är lätt att få det att låta som att det handlar om snö och logistik. Visst kan väder skapa krusningar på ytan. Men köttbristen har mer strukturella orsaker,” säger Isabel Moretti, vd för branschorganisationen Svenskt Kött.

Situationen som Moretti beskriver visar ett tydligt underskott av nötkött på den svenska marknaden, ett problem som även återfinns i andra delar av Europa. När utbudet redan är ansträngt finns det mycket lite utrymme för flexibilitet i hela kedjan från gård och slakteri till styckning och butik. Minsta störning leder snabbt till tomma butikshyllor.

Att snabbt åtgärda bristen stöter på biologiska hinder. Till skillnad från många andra livsmedel där produktionen kan ökas inom veckor eller månader, styrs tillgången på nötkött av djurens livscykel.

”Det tar tid att vända det här. Kor ska bli dräktiga och bära sin kalv. Kalven ska födas, och så småningom bli kött eller i sin tur ge fler kalvar. Det tar cirka tre till fyra år innan man ser mer kött i butiken,” förklarar Moretti.

Jordbruksverkets statistik visar att både antalet nötköttsproducenter och antalet kor i Sverige är på historiskt låga nivåer. Trots att ersättningen till lantbrukare vid slakt ökat kraftigt under de senaste åren har slakten av nötdjur minskat. Detta har drivit upp köttpriserna i butikerna samtidigt som marknaden blivit betydligt mer sårbar för störningar.

Experter från bland annat Jordbruksverket, LRF och Svenskt Kött menar att ytterligare förväntade prishöjningar inte automatiskt kommer att leda till ökad produktion. Snarare riskerar vi att se återkommande perioder av brist på nötkött framöver. Moretti poängterar dock att bristen inte gäller alla typer av kött och rekommenderar konsumenter att vara flexibla i sina val.

”Finns det inte nötfärs, titta efter blandfärs. Vi har ingen brist på gris,” säger hon.

Ur klimatsynpunkt kan minskad köttkonsumtion ses som positivt, eftersom kött generellt har högre klimatpåverkan än växtbaserad mat. Trots detta ser branschorganisationen ingen minskad efterfrågan på kött bland konsumenterna.

”Vi minskar inte vår köttkonsumtion. Och vi ser inga signaler på att konsumenterna håller på att fasa ut köttet,” konstaterar Moretti.

Den kortsiktiga utvecklingen beror på hur snabbt handeln kan hantera de aktuella störningarna, men de långsiktiga utmaningarna är mer omfattande. Enligt branschen krävs fler djur i produktionssystemet, betydande investeringar och långsiktiga villkor som gör att fler vågar satsa på köttproduktion.

”Staten, myndigheter och branschen är på det här. Det finns ingen som tycker annorlunda än att det här måste vända, men det tar tid,” understryker Moretti.

Samtidigt visar statistik från Jordbruksverket och Matpriskollen att avräkningspriset till lantbrukare för ungtjur har ökat från 42 kronor 2019 till 71 kronor 2025, medan den totala köttkonsumtionen ökade med cirka två procent under 2024. Under första halvåret 2025 minskade dock nötköttslakten med 11,4 procent. Köttfärs, både fläsk och nöt, har gått upp i pris med 13 procent det senaste året, med en prisökning på 16 procent specifikt för nötfärs.

Endast omkring 55 procent av nötköttet som konsumeras i Sverige är svenskproducerat. Resten importeras från andra länder. Ett framtida frihandelsavtal mellan EU och Mercosur-länderna (Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay) skulle kunna innebära att dessa länder får exportera omkring 99 000 ton nötkött tullfritt till EU årligen, vilket skulle kunna påverka den europeiska och svenska köttmarknaden ytterligare.

För svenska konsumenter är situationen tydlig – de populära tacokvällarna och köttfärssåserna kan komma att kräva nya lösningar och alternativa råvaror under överskådlig framtid.