Vattnets stigande hot mot svenska hem
Sverige har de senaste åren upplevt flera omfattande skogsbränder, men det är inte elden som utgör det största hotet mot svenska bostäder. Enligt försäkringsbolagen är vatten ett betydligt allvarligare problem. Med ökande skyfall och stigande havsnivåer förvärras situationen, menar Staffan Moberg, klimatanpassningsexpert på Svensk Försäkring. Han konstaterar att översvämningsskador har ökat sedan 2015 och att denna typ av skada var ovanlig under 1900-talet. Kostnaderna för dessa skador är svåra att exakt beräkna, men trenden är tydlig.
Baktrycksskador är den vanligaste typen av vattenskada vid kraftiga regn eller vårfloder. I områden med äldre avloppssystem, där dagvatten och avloppsvatten delar ledningar, kan ökat tryck tvinga in avloppsvatten i husen. Översvämningarna i Gävle 2021 illustrerar problemet tydligt; över 80 procent av skadorna var just baktrycksskador. Försäkringsbolagen fick stå för kostnader på 1,6 miljarder kronor, medan kommunala aktörer uppskattningsvis hade kostnader på flera hundra miljoner kronor. Försäkringsbolagen har krävt Gävle kommun på över en miljard i ersättning för de 2200 ärenden där de anser att kommunen bär ansvaret för baktrycksskadorna. Frågan är ännu inte avgjord.
Dessa höga kostnader kan leda till stigande försäkringspremier i framtiden, menar Staffan Moberg. Anna-Karin Baltzari Danfors, chef på Konsumenternas Försäkringsbyrå, delar den uppfattningen. Hon tror att premiehöjningar är att vänta och uppmanar husägare att vidta skadeförebyggande åtgärder för att minimera risken och hålla nere premierna.
Ett långsiktigt orosmoment är den ökande trenden att bygga nära vatten. Attraktiva bostäder med sjöutsikt lockar köpare och genererar skatteintäkter, men det är en kortsiktig strategi med tanke på de stigande havsnivåerna. FN:s klimatpanel IPCC förutspår en potentiell havsnivåhöjning på upp till tre meter till år 2150, vilket skulle göra dessa bostäder obeboeliga. Detta står i skarp kontrast till den förväntade livslängden på nyproduktion, som bör vara minst hundra år.
Skyddsvallar kan erbjuda en viss trygghet, men vad händer om vallen eroderar eller brister? Försäkringsbolagen har sedan 90-talet ett undantag för skador orsakade av dammgenombrott, infört på grund av risken för ohanterligt stora kostnader. Staffan Moberg anser att samma princip bör gälla för vallbrott. Han menar att skadorna vid ett vallbrott skulle bli lika omfattande och att försäkringsbolagen inte kommer att kunna täcka sådana kostnader i framtiden.
Detta fenomen har redan observerats i Nederländerna, där försäkringsbolagen i vissa fall vägrat försäkra bostäder skyddade av vallar på grund av den höga risken. Likt situationen i Kalifornien, där försäkringsbolag drar sig ur områden med hög brandrisk, kan även översvämningsrisken bli för stor för att försäkra. Försäkringsbolag måste kunna uppfylla sina åtaganden och kan därför tvingas begränsa sin exponering mot extrema risker. Detta ställer frågan om vem som bär ansvaret för skyddet mot framtida klimatförändringar och hur samhället ska hantera de ökade riskerna.
