Efter att ha upptäckt att ett stort antal okända personer skenskrivit sig på hennes sommarstuga har Ulla-Lena Lindqvist beslutat att vidta rättsliga åtgärder mot staten. Frustrerad över Skatteverkets oförmåga att hantera situationen, beskriver hon upplevelsen som ett ”ständigt pågående inbrott” i sitt privatliv.
Problemet uppdagades när Lindqvist började få post adresserad till personer hon aldrig hört talas om, alla registrerade på hennes fritidshus. Trots upprepade försök att få hjälp från myndigheterna har situationen fortsatt att förvärras.
”Det är en maktlöshet som är svår att beskriva. Att någon annan kan använda min adress på detta sätt utan att jag kan stoppa det känns absurt i ett rättssamhälle,” säger Lindqvist när vi träffar henne vid den idylliska stugan som nu står i centrum för en juridisk tvist.
Fenomenet med skenskrivningar har blivit ett växande problem i Sverige. Experter på området menar att det ofta handlar om personer som behöver en adress för att få tillgång till olika samhällstjänster eller undvika myndigheter. I vissa fall kan det även kopplas till bidragsfusk eller annan ekonomisk brottslighet.
Jurist Sofia Bergman, som specialiserat sig på förvaltningsrätt, förklarar att lagstiftningen inte hängt med i utvecklingen: ”Det finns ett glapp i regelverket när det gäller hur folkbokföringen kontrolleras. Bevisbördan ligger ofta på fastighetsägaren, vilket skapar en orimlig situation för dem som drabbas.”
För Lindqvist började problemen för cirka två år sedan. Hon noterade då att brev och andra försändelser till okända personer började dyka upp i brevlådan vid sommarstugan. När hon kontaktade Skatteverket fick hon beskedet att hon själv behövde bevisa att personerna inte bodde där.
”De sa att jag skulle dokumentera när jag var i stugan, ta bilder som bevis på att ingen annan bodde där. Men hur bevisar man att något inte existerar? Det är ju orimligt,” säger hon upprört.
Efter att ha kontaktat både Skatteverket och Polisen utan framgång beslutade Lindqvist att anlita juridisk hjälp. Med stöd från advokat Johan Ericsson har hon nu lämnat in en stämningsansökan mot staten.
”Det här är ett principiellt viktigt fall eftersom det belyser en allvarlig brist i systemet. Staten har ett ansvar att skydda medborgarna mot identitetsmissbruk och säkerställa att folkbokföringen är korrekt,” förklarar Ericsson.
Skenskrivningar kan få allvarliga konsekvenser för den drabbade. Förutom att få oönskad post kan fastighetsägaren hamna i problem om de felaktigt registrerade personerna begår brott eller drar på sig skulder. I värsta fall kan kreditvärdigheten påverkas och det kan bli svårt att sälja fastigheten.
Mats Svensson, sektionschef på Skatteverket, kan av sekretesskäl inte kommentera det specifika ärendet men medger att myndigheten står inför utmaningar när det gäller att hantera misstänkta skenskrivningar.
”Vi tar problematiken på stort allvar och arbetar kontinuerligt med att förbättra våra rutiner. Samtidigt måste vi förhålla oss till den lagstiftning som finns, vilket ibland skapar svåra avvägningar,” säger han.
I fjol genomförde Skatteverket en särskild kontrollinsats mot just skenskrivningar, vilket resulterade i att cirka 2 500 personer avregistrerades från felaktiga adresser. Trots detta menar kritiker att mörkertalet är stort och att systemet fortfarande har betydande brister.
För Ulla-Lena Lindqvist handlar det inte längre bara om att få bort de okända personerna från sin adress. Hon hoppas att hennes fall ska leda till förändring.
”Jag gör detta inte bara för min egen skull utan för alla som hamnat i samma situation. Det känns som att samhället inte tar vårt problem på allvar, men någon måste stå upp och säga ifrån,” avslutar hon bestämt.
Stämningsansökan kommer att behandlas av förvaltningsrätten under hösten, och utgången kan få betydelse för hur liknande fall hanteras i framtiden. Under tiden fortsätter Lindqvist sin kamp för rätten till sin egen adress.
17 kommentarer
En skenkrivningsadress är inte bara ett praktiskt problem, det är också ett allvarligt hot mot personnalivsskydnaden.
En stuga borde vara en frizon från sådana problem. Det är skamligt att någon kan utnyttja en privatperson på det här sättet.
En sorgligt vanlig situation. Myndigheterna måste bli bättre på att skydda enskilda medborgare mot denna typ av missbruk.
Det här visar på en väldigt svag punkt i vårt samhälle. Att någon kan utnyttja en annans adress för saker som kan leda till bidragsfusk eller andra brott.
Jag förstår hennes frustraration. Att inte kunna få hjälp från myndigheterna måste kännas både märkligt och upprörande. Det här borde inte hända i Sverige.
Det låter som ett allvarligt problem när främmande personer kan skriva in sig på ens stuga. Hoppas att Skatteverket tar det här på allvar och ser till att det ordnas.
Skraff gäller inte bara landskoderna, men även vår privatliv. Det är dyster att det här inte hanteras tidigare.
Jag förstår inte hur myndigheterna kan misslyckas så totalt med att hantera detta. Det är ju enklare att styra över regleringen av grumligheterna än att fixa om finns inom de befintliga strukturerna?
När sagt, myndigheter behöver ta detta mer seriöst. Det handlar om vår säkerhet och privatliv.
En intressant artikel. Skenskrivningar kan tyvärr vara svåra att bekämpa, men det är viktigt att myndigheterna arbetar aktivt mot detta.
En bra påminnelse om att myndigheter inte alltid fungerar som de ska. Hoppas att andra tar till sig detta och agerar förebyggande.
Det låter som ett rättsligt kaos. Precis som Ulla-Lena säger, hur kan det anses acceptabelt att någon kan använda vår adress utan att vi kan stoppa det?
Det vilket det känns som att lagen inte räcker till för att skydda oss från sådana situationer.
Det här känns verkligen problematiskt. Hur kan det hända att människor kan skenskriva sig på andras adresser och myndigheterna inte gör något åt det?
Kanske borde det finnas strängare kontroller när folk registrerar sina adresser?
Det är ett stort problem när myndigheterna inte kan skydda privatpersoners integritet.
Det verkar som om Skatteverket har misslyckats med sitt uppdrag här. Granskning och skärpning av regler kanske behövs?