Ökande skuldsättning tvingar hushåll till budgetrådgivning och skuldsanering
De senaste åren har präglats av ekonomisk osäkerhet för många svenska hushåll, vilket lett till en markant ökning av antalet personer som söker hjälp hos budget- och skuldrådgivare. Under 2024 inkom närmare 36 000 ärenden till BUS, Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst. Även om ökningen på 3 procent visar en viss inbromsning jämfört med tidigare år, är nivån fortfarande hög och oroande. Stigande räntor och inflation har skapat en ny grupp av skuldsatta – de som tidigare levt bekvämt med hög belåning. Blancolån, ofta tagna för renoveringar eller konsumtion, har blivit en skuldfälla för många när räntorna stigit kraftigt. BUS-ordföranden Marita Stureson varnar för att situationen kan förvärras ytterligare om arbetslösheten ökar och fler företag går i konkurs.
En väg ut ur skuldfällan för vissa är skuldsanering, vilket innebär att man lever på existensminimum under en period, vanligtvis fem år, varefter skulderna skrivs av. Antalet personer med pågående skuldsanering var närmare 51 000 under 2023. Många ser skuldsanering som en attraktiv lösning, men det finns en stor okunskap om processen och kraven. Enligt Stureson är skuldsanering lämplig för de som lever på existensminimum och vars skulder skulle ta tio år eller mer att betala av på egen hand. Dock har Kronofogdens avslag på skuldsaneringsansökningar ökat de senaste åren, trots att fler söker. Enligt BUS beviljades endast runt 40 procent av ansökningarna som skickades via deras rådgivare under 2023.
Marita Stureson är kritisk till Kronofogdens beslutsprocess och efterlyser tydligare riktlinjer. Hon menar att det är svårt att förstå grunderna för besluten och att det är särskilt svårt för dem som nyligen tagit lån att få skuldsanering beviljad. Kronofogden tenderar att avslå ansökningar om skuldsättningen skett relativt nyligen, vilket Stureson menar bara förlänger skuldsättningsproblemet. Hon menar att blancolån, tagna utan tillräckliga kontroller och substans, är en stor bidragande faktor till den ökande skuldsättningen. Stureson kritiserar den lättvindiga utlåningen som skett tidigare och de undermåliga kontrollerna som utförts av långivarna.
Josefin Hedén, jurist på Kronofogdens skuldsaneringsenhet, bekräftar att besluten kan uppfattas som otydliga. Hon förklarar att många faktorer vägs in i en helhetsbedömning och att det finns ett stort tolkningsutrymme. Just blancolån, ofta tagna utan säkerhet och med höga räntor, försvårar möjligheterna att få skuldsanering beviljad. Enligt Kronofogden talar en hög andel färska skulder emot en beviljad skuldsanering, då det indikerar att personen inte tagit kontroll över sin ekonomi och slutat skuldsätta sig. Under 2023 inkom över 31 000 ansökningar om skuldsanering, varav cirka 65 procent fick avslag. Beviljandegraden har sjunkit från runt 60-65 procent före 2019 till omkring 30 procent idag, en markant minskning som Kronofogden själva utrett utan att hitta en entydig förklaring.
Kronofogden betonar vikten av att inte vara för frikostiga med skuldsaneringar, då det påverkar borgenärerna, de som lånat ut pengarna. En annan vanlig orsak till avslag är att den sökande inte gjort tillräckliga ansträngningar för att minska sina skulder. Exempelvis kan en ansökan avslås om den sökande äger en dyr bil, då Kronofogden vill se att personen kan leva på existensminimum. Intresset för skuldsanering har ökat de senaste åren, särskilt bland unga vuxna, och fler söker i ett tidigt skede. Kronofogden menar dock att unga personer med låg inkomst ofta har potential att öka sin inkomst över tid och därmed betala av sina skulder utan skuldsanering, även om det kräver hårt arbete och ett liv på existensminimum.
Preliminära siffror från Kronofogden tyder på att antalet ansökningar om skuldsanering under 2024 ligger på en liknande nivå som tidigare år. Josefin Hedén förutspår att skulderna kommer fortsätta växa och att antalet ansökningar om skuldsanering sannolikt också kommer öka. Hon menar att det kommer ta lång tid innan situationen stabiliseras och att många som lever på gränsen riskerar att hamna i skuldfällan och behöva söka hjälp. Den ekonomiska utmaningarna för många hushåll kvarstår och behovet av budget- och skuldrådgivning, samt skuldsanering, förväntas fortsätta vara högt under kommande år. Det är viktigt med fortsatt fokus på förebyggande åtgärder och stöd till de som kämpar med skulder.
