Oljepriset ger Putin andrum – men Rysslands ekonomi pressas

Den stigande oljepriset ger Ryssland tillfällig ekonomisk lättnad

Kriget i Mellanöstern och de stigande oljepriserna har skapat ett visst ekonomiskt andrum för Ryssland. Den 11 mars nådde det ryska oljepriset som används för beskattning cirka 690 kronor per fat, vilket översteg det ryska budgetantagandet på omkring 615 kronor. Denna ökning förbättrar situationen för statskassan, men enligt beräkningar från Reuters väntades Rysslands olje- och gasintäkter ändå falla i mars jämfört med samma period föregående år.

”Så länge oljepriset är högt tjänar Ryssland i princip dubbelt så mycket på sin oljeexport,” förklarar Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm. Han betonar dock att detta endast ger ekonomin ett andrum, inte ett tillfrisknande. Det högre oljepriset lättar trycket på en redan ansträngd ekonomi.

Bara dagar innan oljepriset steg övervägde den ryska regeringen nedskärningar på cirka 10 procent i vad som beskrivs som icke känsliga utgifter, medan militära och socialt känsliga poster skulle skyddas. Enligt Becker är det största hotet mot Kreml inte svag tillväxt i sig, utan risken för en bankkris.

”Det som skulle kunna leda till mycket större problem är en fullskalig bankkris när folk springer och vill ta ut sina pengar,” säger han.

Delar av Rysslands militärindustriella komplex får inte tillräcklig betalning för att produktionen ska vara verkligt lönsam, menar Becker. Kostnaderna stiger, lån rullas över och problem hålls under ytan. Medan dålig ekonomisk tillväxt kan hanteras under lång tid skulle en bankkris innebära en helt annan utmaning för regimen.

En annan begränsande faktor är att Ryssland inte automatiskt får hela uppgången i världsmarknadspriset på olja, förklarar Erlend Bjørtvedt, grundare av norska analysföretaget Corisk som specialiserar sig på rysk ekonomi och sanktioner.

”De indiska och kinesiska köparna är vana att få en ganska kraftig rabatt,” säger Bjørtvedt.

Han menar att dessa köpare fortsätter att pressa priset på rysk olja även när Brentoljan stiger. Rabatten har enligt Bjørtvedt legat mellan 140 och 190 kronor per fat under världsmarknadspriset och kan växa till 300 kronor om oljepriset fortsätter uppåt. Ett högre oljepris innebär därför en lättnad för Kreml, men ingen ekonomisk jackpott.

Detta bekräftas av rapporter från Reuters som den 18 mars meddelade att Ryssland haft svårigheter att dra full nytta av oljeuppgången eftersom exporten samtidigt störts av ukrainska drönarangrepp mot viktig infrastruktur. Lastningarna från centrala exporthamnar förväntades minska i mars, och exporten av råolja och oljeprodukter i februari låg på sin lägsta nivå sedan kriget inleddes 2022.

Bjørtvedt pekar även på en annan komplikation. De traditionella transitvägarna genom flera tidigare sovjetrepubliker har stramats åt. Dubai har istället blivit en allt viktigare knutpunkt för ryska mellanhänder, finansiella flöden och västliga komponenter på väg till Ryssland.

”Dubai står nu för mer än femtio procent av skuggexporten av västliga varor till Ryssland,” säger Bjørtvedt.

Mycket av de mest värdefulla komponenterna, som mikrochip och annan teknik med både civil och militär användning, transporteras via Dubai och Turkiet, ofta med flyg. Om konflikten i Mellanöstern fortsätter att störa dessa vägar blir logistiken dyrare, långsammare och mer osäker för Ryssland.

Trots det högre oljepriset finns få tecken på en friskare rysk ekonomi. Internationella valutafonden (IMF) räknar med att Rysslands BNP endast kommer att växa med 0,8 procent under 2026. Den ryska centralbanken sänkte den 20 mars styrräntan till 15 procent, men betonade samtidigt att osäkerheten i omvärlden har ökat kraftigt. Inflationstakten låg i februari på 5,9 procent.

Kriget fortsätter att dominera de ryska statsfinanserna. Enligt Reuters visar de öppna budgetdokumenten för 2026 försvarsutgifter på omkring 1 470 miljarder kronor, och närmare 1 900 miljarder kronor när säkerhetsutgifter räknas in. Detta motsvarar nästan 38 procent av alla federala utgifter. Dessutom är 84 procent av försvarsutgifterna hemligstämplade, vilket indikerar att den verkliga kostnaden för kriget kan vara betydligt större än vad den officiella budgeten visar.

Både Becker och Bjørtvedt beskriver det högre oljepriset som en tillfällig lättnad snarare än ett ekonomiskt tillfrisknande för Ryssland.

”Ekonomin knäcks inte. Landet kommer bara att få göra hårdare och hårdare prioriteringar,” sammanfattar Torbjörn Becker situationen.