Sammanfattning av elnätsavgifter och kommande höjningar
Stycke 1: Elnätsavgifterna, som utgör cirka en fjärdedel av hushållens totala elkostnad, har ökat markant sedan 2011. En villa med 20 amperes säkring har sett en ökning på 55 procent, medan en lägenhet med 16 ampere har upplevt en ökning på hela 64 procent. Denna ökning är betydligt högre än den allmänna prisökningen i samhället, som legat på cirka 35 procent enligt SCB. Till skillnad från andra tjänster, som telefonabonnemang, kan konsumenter inte välja en annan elleverantör för att få lägre nätavgift, eftersom varje elnätsbolag har monopol inom sitt geografiska område. Kunden är bunden till det bolag som äger ledningarna till deras hushåll.
Stycke 2: År 2024 har den genomsnittliga nätavgiften ökat med 2 procent för villor och 4 procent för lägenheter, men variationen mellan olika bolag är stor. Vissa bolag, som Vattenfall och Eon, har höjt sina avgifter med cirka 10 procent, medan andra har hållit avgifterna oförändrade eller till och med sänkt dem. Experter varnar för att kommande höjningar kan bli betydligt större. Detta beror på de så kallade intäktsramar som Energimarknadsinspektionen (Ei) sätter för elnätsbolagen. Många bolag, särskilt de större, har ännu inte utnyttjat hela utrymmet för höjningar inom dessa ramar, vilket innebär att de kan höja avgifterna ytterligare i framtiden. Vattenfall har redan aviserat en höjning på cirka 15 procent efter årsskiftet, och Ellevio planerar en höjning på 6 procent.
Stycke 3: Intäktsramarna reglerar hur mycket elnätsbolagen får öka sina intäkter genom nätavgifter under en viss period. Syftet är att förhindra att bolagen utnyttjar sin monopolställning och tar ut överdrivna avgifter. Ramarna ska täcka skäliga kostnader, som investeringar i elnäten, samt ge en rimlig avkastning. För perioden 2024-2027 har Ei gett bolagen tillstånd att öka sina intäkter med totalt 100 miljarder kronor. Experter menar att bolagen sannolikt kommer att utnyttja dessa ramar fullt ut, då Ei i princip frågat bolagen hur mycket intäkter de behöver för att driva sin verksamhet.
Stycke 4: Kritiken mot beräkningsmodellen för intäktsramarna är omfattande. Modellen anses vara för generös och överkompenserar bolagen. Ett centralt problem är att bolagens befintliga anläggningar värderas för högt, vilket leder till att deras kostnader och därmed intäktsramarna blir högre än nödvändigt. Ei erkänner själva att regleringen behöver förbättras och att den nuvarande modellen inte speglar bolagens faktiska kostnader på ett korrekt sätt. De tre största aktörerna, Eon, Vattenfall och Ellevio, kontrollerar över 50 procent av marknaden och har ett samlat rörelseresultat på över 8 miljarder kronor för sin nätverksamhet. Experter menar att dessa bolag tjänar mer än de behöver.
Stycke 5: Ei arbetar med att justera regelverket inför nästa tillsynsperiod, som börjar 2028. Förhoppningen är att en ny beräkningsmodell ska kunna implementeras då, men detta kräver ändringar i ellagen. Regeringen arbetar med dessa ändringar, men det är osäkert när de kommer att träda i kraft. En statlig utredning lämnade sitt betänkande hösten 2023, och remissvar har inkommit. Nästa steg är en lagrådsremiss och därefter en proposition till riksdagen. Det är bråttom om ändringarna ska hinna genomföras innan nästa tillsynsperiod. Om inte riskerar ytterligare en fyraårsperiod med för generösa intäktsramar att bli verklighet.
Stycke 6: Utöver de fasta och rörliga avgifterna inför nu många elnätsbolag även effekttariffer. Dessa innebär att nätavgiften varierar beroende på tid på dygnet, med högre avgifter under perioder med hög belastning på elnätet. Syftet är att uppmuntra konsumenter att sprida ut sin elförbrukning. Effekttarifferna har dock mött kritik för att de gör nätavgifterna svårare att förstå och för att alla hushåll inte har möjlighet att styra sin förbrukning. Senast den 1 januari 2027 ska alla elnätsbolag i Sverige ha infört effekttariffer.
