Matpriserna ökar mest för de billigaste varorna: En djupdykning i "cheapflation"
En ny undersökning från Matpriskollen, beställd av Socialdemokraterna, visar att prisökningarna på livsmedel i Sverige slår hårdast mot de billigaste produkterna. Studien, som omfattar 17 000 unika produkter från olika butiker vid två tidpunkter, 1 januari 2022 och 24 november 2024, avslöjar ett tydligt mönster: ju lägre priset på en vara är, desto större är den procentuella prisökningen. Matpriskollen har grupperat produkterna i femkronorsintervall upp till 60 kronor, och alla produkter över 60 kronor utgör en egen kategori. Resultatet visar att de lägsta prisgrupperna upplevt de största procentuella ökningarna.
Det finns ett undantag från denna trend: gruppen mellan 54 och 59 kronor. Denna grupp innehåller varor som kaffe, fisk och olivolja, vilka alla uppvisat betydande prisökningar. Ulf Mazur, VD på Matpriskollen, förklarar detta delvis med att en prishöjning på en billig produkt får större procentuell effekt än samma höjning på en dyr produkt. Dessutom är det vanligt att priser avrundas uppåt till närmaste 90 eller 95 öre, vilket ytterligare förstärker effekten på billigare varor. Fenomenet, känt som "cheapflation", där billigare varor ökar mer i pris än dyrare, är inte unikt för Sverige. Financial Times har tidigare rapporterat om liknande trender internationellt.
Socialdemokraterna, som beställt undersökningen, ser resultatet som en bekräftelse på att "cheapflation" även drabbar Sverige. Mikael Damberg, riksdagsledamot och vice ordförande i Finansutskottet, betonar att detta får allvarliga konsekvenser, särskilt för hushåll med små marginaler. Inflationen slår hårt mot de med lägst inkomster, och "cheapflation" förvärrar situationen ytterligare genom att öka priserna på just de varor som dessa hushåll är mest beroende av. Damberg ser undersökningen som en väckarklocka för politiker och menar att åtgärder måste vidtas för att mildra effekterna.
Det är viktigt att notera att Matpriskollens undersökning inte analyserat konsumenternas faktiska köpmönster. Även om det är rimligt att anta att personer med begränsad ekonomi i större utsträckning köper billigare produkter, saknas det konkreta data för att bekräfta detta. Ulf Mazur poängterar att ytterligare forskning krävs för att kartlägga köpmönster och dra mer långtgående slutsatser om "cheapflation"s effekter på olika inkomstgrupper. En sådan analys skulle kunna ge en mer komplett bild av hur prisökningarna påverkar hushållens ekonomi och ge underlag för riktade politiska åtgärder.
Undersökningen ger en viktig inblick i hur inflationen påverkar olika prissegment inom livsmedelssektorn. Genom att belysa "cheapflation" och dess potentiella konsekvenser för låginkomsttagare, bidrar den till en bredare diskussion om inflationens sociala och ekonomiska effekter. Det är viktigt att politiker och beslutsfattare tar dessa insikter i beaktande vid utformningen av ekonomisk politik och åtgärder för att mildra effekterna av inflationen.
För att få en djupare förståelse av "cheapflation"s påverkan på hushållen, behövs ytterligare forskning som kartlägger köpmönster och kopplar dem till prisutvecklingen. Detta skulle kunna ge en mer nyanserad bild av hur inflationen drabbar olika inkomstgrupper och vilka åtgärder som är mest effektiva för att mildra de negativa konsekvenserna. En sådan analys skulle också kunna bidra till att utveckla mer riktade stödåtgärder för de hushåll som drabbas hårdast av prisökningarna på basvaror.
