Prislyft för bostadsrätter i populära skidorter

Efter pandemins fritidsboom: Fjällmarknaden visar tecken på återhämtning

Under pandemiårens friluftsboom sköt priserna på fritidsbostäder i fjällen i höjden och nådde rekordhöga nivåer. När restriktionerna sedan lättades, räntorna höjdes och konjunkturen vände nedåt, föll efterfrågan dramatiskt. Många säljare har under de senaste åren tvingats vänta länge på att få sina objekt sålda.

Men nu ser läget annorlunda ut. Flera experter som Dagens Nyheter talat med menar att marknaden för fjällfastigheter har börjat återhämta sig.

Enligt data från Svensk mäklarstatistik framgår att priserna på bostadsrätter i populära skidområden har ökat med hela 8 procent jämfört med föregående år. Statistiken omfattar bostäder belägna i nära anslutning till liftsystemen, vilket innebär att det i princip endast är fritidsbostäder som ingår i underlaget.

– Det är en rejäl skillnad gentemot bostadsmarknaden i stort. Det genomsnittliga priset på permanentboenden i Sverige har knappt ökat något alls under året. Det är med fritidsboenden i fjällen som med bostadsrätter i Stockholms innerstad – priserna lever sitt eget liv, säger Hans Flink, försäljnings- och affärsutvecklingschef på Svensk mäklarstatistik.

Trots uppgången för bostadsrätter visar statistiken att genomsnittspriset på fritidshus i skidområdena faktiskt minskat med 3 procent under samma period.

– Det är lättare att få snurr på bostadsrätterna, eftersom de generellt är billigare och därmed mer attraktiva, förklarar Flink.

Antalet sålda objekt under året uppgår till 840, vilket i princip är oförändrat jämfört med föregående år. Erik Holmberg, marknadsanalytiker på Hemnet, påpekar att utbudet fortsatt är stort.

– Marknaden för fritidsboenden är speciell eftersom man ofta inte är lika stressad med att sälja som när det gäller permanentboende. Men i dag finns det mycket som legat ute under lång tid, vilket ändå gynnar den som är intresserad av att köpa, säger han.

Både Hans Flink och Erik Holmberg spår att efterfrågan och priserna kommer att stiga ytterligare under 2026. De pekar på flera faktorer som väntas bidra till denna utveckling: räntesänkningar, ökad optimism bland hushållen och ett sänkt amorteringskrav.

– Men jag tycker inte att man ska köpa en fjällstuga i tron om att man ska tjäna pengar på några års sikt. Då finns det bättre ställen att stoppa de pengarna. Ska man köpa ska man göra det för att man vill tillbringa tid i fjällen, säger Erik Holmberg.

Prisbilden varierar kraftigt mellan olika skidorter. Åre, som är känt för att vara dyrast, hade ett genomsnittspris på 4,1 miljoner kronor för en bostadsrätt nära liftsystemet under året. I det nordliga Hemavan/Tärnaby låg motsvarande siffra på 2,2 miljoner kronor.

– Det är väldigt mycket stockholmare som köper i Åre och Sälen, vilket drar upp priserna där, förklarar Hans Flink.

I Sälen har antalet sålda fritidsbostäder minskat något jämfört med föregående år, men eftersom det endast rör sig om cirka 200 objekt är de faktiska förändringarna relativt små.

Oskar Flyrén, mäklare på Skandiamäklarna i Sälen, har dock noterat ett ökat intresse, särskilt under hösten. Han har framför allt sett att trycket på de dyrare fritidsbostäderna har ökat.

– Jag tänker att det är ett tecken att de med mer erfarenhet av bostadsmarknaden börjar handla tidigare. De vet att det är läge nu för att det är på väg att vända, säger han.

Prisutvecklingen för fjällfastigheter står i stark kontrast till bostadsmarknaden i övrigt. Medan villapriserna i hela landet endast ökade med 0,2 procent och bostadsrättspriserna minskade med 0,3 procent under året, visar alltså fritidsbostäder i fjällnära läge en betydligt starkare utveckling.

Statistiken omfattar försäljningar av fritidshus och bostadsrätter i nära anslutning till liftsystemen i Sälen, Idre, Tänndalen/Bruksvallarna/Funäsdalen, Vemdalen/Lofsdalen, Åre/Duved och Hemavan/Tärnaby. Svensk mäklarstatistik samlar in data från nästan alla mäklare i Sverige, som sedan kvalitetssäkras av Statistiska centralbyrån.