Regeringen öppnar för majoritetsägande i ny kärnkraft

Förhandlingar om kärnkraft intensifieras – staten kan bli majoritetsägare

Intensiva förhandlingar pågår mellan regeringen och Vattenfall tillsammans med nio industribolag om finansieringen av nya kärnkraftsreaktorer vid Ringhals. Regeringen öppnar nu för första gången upp för att staten kan bli majoritetsägare i projektet, ett besked som kan påverka förhandlingarnas utgång markant.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman beskriver samtalsklimatet som positivt och framstegen större än vad många förväntat sig. ”Jag ser fördelar med att staten skulle vara direktägare till en majoritet. Det ger ytterligare stadga till projektet och större trygghet för skattebetalarnas pengar,” säger Wykman i en ny vändning i frågan.

Ramverket för finansieringsmodellen är redan fastställt och godkänt av riksdagen, men nu återstår att förhandla fram detaljerna kring de statliga lånen, nivån på det garanterade elpriset och statens roll i projektet.

Den beslutade finansieringsmodellen består av tre huvuddelar: statliga lån där bolagen endast behöver bidra med en mindre andel eget kapital, prissäkringsavtal som garanterar ett minimipris för den producerade elen i upp till 40 år, samt en risk- och vinstdelningsmekanism som aktiveras om projektet presterar betydligt bättre eller sämre än förväntat.

För de statliga lånen har regeringen budgeterat 220 miljarder kronor plus lika mycket i säkerhetsmarginal. Prissäkringen beräknas kosta skattebetalarna mellan 1 och 3 miljarder kronor årligen, eller totalt drygt 100 miljarder över 40 år.

Videberg Kraft, projektbolaget som bildats av Vattenfall och industripartners, har i sin ansökan tydligt uttryckt en förväntan om att staten ska ta en större del av risken genom ett majoritetsägande. Detta är något som regeringen nu alltså ställer sig positiv till.

Samtidigt betonar Wykman vikten av att företagen fortsatt tar sin del av risken och bidrar till finansieringen: ”Vi vill ju åt deras förmåga att leda och driva stora projekt på ett kostnadseffektivt sätt. Det är den stora vinsten att ha med många företag.”

Detta balanserade risktagande är också en förutsättning för att EU-kommissionen ska godkänna statsstödet, vilket är nästa steg i processen efter att de nuvarande förhandlingarna slutförts.

Finansieringsmodellen är dimensionerad för projekt med en total kapacitet om 5 000 megawatt, vilket motsvarar fyra till fem normalstora reaktorer. Riksdagen har dock hittills endast godkänt halva denna nivå – 2 500 megawatt.

Ringhals-projektet siktar på att bygga små modulära reaktorer (SMR) med en total effekt på 1 500 megawatt, antingen tre reaktorer från Rolls-Royce eller fem från GE Vernova Hitachi. Det betyder att det finns utrymme för ytterligare projekt inom ramen för riksdagens nuvarande bemyndigande.

Wykman är dock tydlig med att han vill se ännu mer kärnkraft byggas i Sverige. ”Någon annan basproduktion finns inte om man inte bestämmer sig för att man ska exploatera ännu fler älvar och vattendrag och andra miljömässigt negativa konsekvenser,” förklarar han.

En intressant utveckling är att det politiska landskapet kring kärnkraften har förändrats. Efter att finansieringsmodellen presenterats har Socialdemokraterna svängt i frågan och stödjer nu både ny kärnkraft och statligt ägande i den.

”Den här tiden utav oreda som var, den har vi överbryggt nu och kommit tillbaka till mer av det som är en grundstyrka i Sverige med ordning och reda, och det ger förutsättningar för investeringar även bortom den här modellen,” säger Wykman.

När förhandlingarna kan tänkas vara klara och ett färdigt förslag skickas till EU-kommissionen för godkännande vill ministern inte uttala sig om. ”Jag har inte velat säga någon deadline för då blir det spekulationer. Det viktigaste är resultatet,” avslutar Niklas Wykman.