Birgitta Bonnesen-fallet: En djupdykning i Riksåklagarens beslut att inte överklaga
Riksåklagaren (RÅ) har valt att inte överklaga hovrättens dom mot Birgitta Bonnesen, tidigare VD för Swedbank, till Högsta domstolen. Detta beslut har väckt debatt och föranleder en närmare granskning av RÅ:s resonemang och dess implikationer för framtida fall. I grunden vilar beslutet på två huvudargument: dels att hovrätten redan satt en snäv gräns för vad som anses vara straffbart i samband med vilseledande information från börsbolagschefer, dels att ett prejudikat från Högsta domstolen inte skulle tillföra någon väsentlig klarhet i rättsläget.
RÅ menar att hovrättens dom innebär en mycket restriktiv tolkning av lagen. Kraven för att fälla en börs-VD för vilseledande information har satts så högt att det blir ytterst svårt att bevisa brott i liknande situationer. RÅ betonar att hovrätten i princip kräver att en VD medvetet ljuger för att kunna dömas. Enligt RÅ lämnar hovrättsdomen litet utrymme för att åtala andra företagsledare för liknande förseelser. RÅ:s bedömning är att hovrättsdomen i praktiken skapat en mycket hög ribba för att bevisa uppsåt i dessa typer av fall.
Det andra argumentet mot ett överklagande är att ett prejudikat i Högsta domstolen inte skulle ge någon större vägledning för framtida domar. RÅ anser att ett sådant prejudikat endast skulle vara relevant för just detta specifika fall och dess unika omständigheter. Med andra ord menar RÅ att Bonnesen-fallet är för specifikt för att ge generella riktlinjer för hur domstolar ska bedöma liknande situationer i framtiden. Ett uttalande från Högsta domstolen skulle, enligt RÅ, enbart klargöra omständigheterna kring just detta fall och inte ge någon generell vägledning.
Bakgrunden till fallet är anklagelserna om penningtvätt inom Swedbank, som uppdagades av SVT:s Uppdrag granskning 2019. Programmet avslöjade misstankar om omfattande penningtvätt via bankens baltiska filialer. Birgitta Bonnesen, dåvarande VD, anklagades för att ha vilselett allmänheten och investerare om bankens arbete för att motverka penningtvätt. Bonnesen frikändes initialt i tingsrätten, men hovrätten dömde henne senare till fängelse i ett år och tre månader för grovt svindleri.
Hovrätten ansåg att Bonnesen lämnat vilseledande information om Swedbanks arbete mot penningtvätt i Estland, men RÅ menar att hovrättens dom inte ger tydliga riktlinjer för framtida fall. Domskälen anses vara för snävt formulerade och fokuserade på de specifika omständigheterna i Bonnesen-fallet. Därför bedömer RÅ att ett överklagande till Högsta domstolen inte skulle leda till ett klargörande prejudikat som skulle vara tillämpbart i andra, liknande fall.
Sammanfattningsvis grundar sig RÅ:s beslut på en bedömning av att hovrättsdomen satt en mycket snäv gräns för straffansvar vid vilseledande information från börs-VD:ar och att ett prejudikat från Högsta domstolen inte skulle ge tillräcklig vägledning för framtida domar. RÅ menar att hovrättens dom i praktiken skapat en hög ribba för att bevisa uppsåtlig vilseledande information, vilket gör det svårare att åtala företagsledare i liknande situationer. Detta beslut lämnar dock många frågor obesvarade och skapar osäkerhet kring hur liknande fall ska bedömas i framtiden. Debatten om gränsdragningen för straffansvar vid vilseledande information från börsbolag lär fortsätta.
