Riksbankschefen: ”Vi har ätit upp inflationsförlusten”

En tydlig vändning i Sveriges ekonomi har börjat märkas av, med stigande inkomster för hushållen. Detta har dock ännu inte resulterat i kraftigt ökad konsumtion då många svenskar fortfarande präglas av försiktighet efter de senaste årens ekonomiska turbulens. Det framgår i en intervju med riksbankschef Erik Thedéen i Dagens Nyheter, där han delar sin syn på landets ekonomiska läge.

Thedéen pekar på att hushållens reala disponibla inkomster nu ökar, vilket är en betydande förändring jämfört med de senaste årens nedgång. Trots detta väljer många svenskar att fortsätta hålla igen på utgifterna – ett beteende som etablerades under de ekonomiskt tuffa åren som präglades av hög inflation, stigande räntor och energiprischocker.

”Vi ser en tydlig förbättring i de ekonomiska förutsättningarna för svenska hushåll, men konsumtionsmönstren förändras långsammare. Många har vant sig vid att vara mer försiktiga med sin ekonomi, och det dröjer innan detta förändras”, förklarar Thedéen i intervjun.

Den ekonomiska återhämtningen kommer efter en period där Sverige, liksom stora delar av världen, upplevt exceptionella utmaningar. Inflationen nådde nivåer som inte setts på decennier, vilket tvingade Riksbanken att genomföra upprepade räntehöjningar. Detta slog hårt mot hushåll med bolån och bidrog till minskad köpkraft för många svenskar.

I intervjun riktar riksbankschefen även skarp kritik mot regeringens senaste budget, som han beskriver som alltför expansiv givet det ekonomiska läget. Thedéen uttrycker särskild oro över att budgeten riskerar att underminera det finanspolitiska ramverk som länge varit en hörnsten i svensk ekonomisk politik.

”Det måste finnas en väldigt trovärdig väg tillbaka till det ramverk man har satt”, säger Thedéen med eftertryck.

Kritiken kommer i en tid då regeringen presenterat vad som av många bedömare betecknas som en typisk valbudget, med omfattande satsningar inför det stundande valet 2026. Detta trots att Sverige fortfarande brottas med utmaningar kopplade till offentliga finanser och långsiktiga strukturella problem inom flera samhällsområden.

Ekonomer vid flera av landets ledande banker och forskningsinstitut har uttryckt liknande farhågor som Thedéen. De menar att regeringens expansiva finanspolitik riskerar att motverka Riksbankens ansträngningar att få ned inflationen till målet på två procent, och potentiellt kan fördröja räntesänkningar som skulle gynna hushållen.

På bostadsmarknaden, som utgör en betydande del av många svenskars privatekonomi, syns vissa tecken på stabilisering efter de kraftiga prisnedgångar som följde på räntehöjningarna. Thedéen konstaterar dock att situationen fortfarande är känslig, och att en alltför snabb återgång till låga räntenivåer riskerar att skapa nya obalanser.

Vad gäller framtidsutsikterna ser Thedéen både möjligheter och utmaningar. Den globala ekonomin visar tecken på återhämtning, vilket gynnar den exportberoende svenska ekonomin. Samtidigt kvarstår geopolitiska osäkerheter och strukturella utmaningar inom flera sektorer.

Riksbankens prognoser pekar mot en gradvis normalisering av räntenivåerna under kommande år, men Thedéen betonar att detta är beroende av inflationsutvecklingen och andra makroekonomiska faktorer.

”Vi ser förutsättningar för en stabil återhämtning, men den kommer sannolikt att vara långsammare än vad många hoppas på. Det krävs fortsatt ansvarsfull ekonomisk politik, både från vår sida och från regeringens”, avslutar riksbankschefen.