Så började grannar tävla i sopsortering med en app

I början av förra året införde Europeiska unionen en ny plastavgift som en del av sin strategi för att minska plastavfall och främja återvinning. För Sveriges del innebär detta en årlig kostnad på 2,7 miljarder kronor – en betydande summa som belyser landets utmaningar med plastsortering och återvinning.

Avgiften, som baseras på mängden icke-återvunnen plast i varje medlemsland, har fungerat som en väckarklocka för många kommuner och bostadsområden runt om i landet. Sverige, som annars ofta ligger i framkant när det gäller miljöfrågor, har visat sig ha överraskande brister när det kommer till just plastsortering.

En bostadsrättsförening i Stockholm har dock hittat en innovativ lösning på problemet. Genom att implementera en digital applikation har föreningen lyckats markant öka sin plastsortering och samtidigt engagera sina medlemmar i miljöarbetet.

”Vi insåg att många inte sorterade plasten korrekt, helt enkelt för att de inte visste hur de skulle göra,” berättar Lena Johansson, styrelseledamot i bostadsrättsföreningen. ”Med appen får medlemmarna tydlig information om vad som räknas som plastförpackningar och vad som tillhör andra fraktioner.”

Appen, som utvecklats av ett lokalt teknikföretag, innehåller inte bara information om sortering utan har också ett inbyggt belöningssystem. De boende som är särskilt flitiga med sin plastsortering får poäng som sedan kan leda till olika priser.

”Vi delar ut allt från presentkort på lokala ekobutiker till rabatter på föreningens gemensamma aktiviteter,” förklarar Johansson. ”Det har skapat en positiv tävlingsanda som verkligen gett resultat.”

Resultaten har inte låtit vänta på sig. Under de sex månader som systemet varit i bruk har föreningens plastsortering ökat med 47 procent, enligt deras egna mätningar. Detta är särskilt anmärkningsvärt då det nationella genomsnittet för plastsortering bara ökat marginellt under samma period.

Claes Eriksson, forskare inom avfallshantering vid Kungliga Tekniska Högskolan, menar att exemplet från bostadsrättsföreningen belyser en viktig aspekt av återvinningsproblematiken.

”Det handlar mycket om kunskap och motivation. Många svenskar vill göra rätt, men är osäkra på exakt hur. Genom att kombinera information med incitament skapas både kunskap och motivation,” säger Eriksson.

Sveriges plastavgift till EU är en del av unionens strategi för att finansiera återhämtningen efter coronakrisen, samtidigt som man främjar en mer cirkulär ekonomi. Avgiften beräknas på 0,80 euro per kilo icke-återvunnen plastförpackning, vilket för Sveriges del blir en betydande summa.

Naturvårdsverket rapporterar att endast cirka 47 procent av alla plastförpackningar i Sverige återvinns, trots att målet är 50 procent. Detta placerar Sverige under genomsnittet för flera andra nordeuropeiska länder.

”Om vi kunde höja återvinningsgraden till exempelvis 70 procent, vilket är fullt möjligt med dagens teknik, skulle vi kunna reducera avgiften med nästan en miljard kronor årligen,” påpekar Maria Sundin, avdelningschef på Naturvårdsverket.

Flera kommuner runt om i landet har nu börjat visa intresse för Stockholmsföreningens modell. Göteborgs stad planerar att lansera ett liknande program i tre pilotområden under kommande år, och även Malmö undersöker möjligheten att implementera en digital lösning för att öka plastsorteringen.

”Det fina med denna typ av lösning är att den är relativt billig att implementera jämfört med stora infrastrukturinvesteringar, och den kan ge snabba resultat,” säger Johan Lundgren, miljöstrateg i Göteborgs stad.

Bostadsrättsföreningen i Stockholm planerar nu att utvidga sitt system till att omfatta även andra typer av avfall, såsom matavfall och elektronik.

”Vi har insett att det finns en enorm potential i att kombinera digital teknik med lokalt miljöengagemang,” avslutar Lena Johansson. ”I slutändan handlar det om att göra det enkelt att göra rätt – och kanske lite roligt också.”