Så kan ett tullkrig påverka bostadsmarknaden

Oron ökar för ekonomisk motgång efter handelskonflikter

De senaste ekonomiska prognoserna har präglats av optimism med tydliga tecken på en stark återhämtning under 2026. Flera faktorer har bidragit till denna positiva framtidssyn – skattesänkningar, avtagande inflation, sjunkande räntor och tecken på global ekonomisk tillväxt. Allt detta har skapat förutsättningar för förbättrad ekonomisk situation för både svenska hushåll och företag.

Denna optimistiska bild har dock fått en skugga över sig. Den amerikanska presidentens nyligen uttalade hot om strafftullar mot länder som stöttar Grönland har väckt oro för ett eskalerande handelskrig. Inom EU diskuteras nu motåtgärder, vilket potentiellt kan förvärra situationen ytterligare.

För Sveriges exportberoende ekonomi skulle ett fullskaligt handelskrig innebära betydande negativa konsekvenser.

Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, uttrycker sin oro: ”Skulle det eskalera ordentligt och vi börjar se effekter på finansmarknaden är det klart att vi är inne i ett sämre scenario. Det skulle ju samtidigt innebära att Riksbanken behöver sänka räntan. Men det är inget positivt räntesänkningsscenario för hushållen.”

Samtidigt finns det faktorer som talar för Sveriges motståndskraft. De offentliga finanserna är starka och den expansiva budgeten fungerar som en viktig drivkraft för ekonomin.

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, pekar på erfarenheter från tidigare perioder av ekonomisk turbulens: ”En lärdom från förra året, när det också var turbulent, är att riskaptiten är imponerande hög, att ekonomierna har utvecklats förvånansvärt väl och att världshandeln har ökat. Inte minst har svensk export gått riktigt bra. Motståndskraften har varit bättre än vad i stort sett alla ekonomer befarat.”

Trots denna motståndskraft fick Sverige ett tydligt bakslag under fjolårets ”Liberation day”. Konsumenternas framtidstro minskade, konsumtionen bromsade in och bostadsmarknaden upplevde en märkbar nedgång under vårmånaderna.

För det kommande året 2026 har de flesta ekonomiska bedömare förutspått en ökning av bostadspriserna med omkring fem procent. Denna prognos gjordes dock innan den förnyade spänningen kring Grönlandsfrågan. Om USA verkställer sina tullhot och EU svarar med kraftfulla motåtgärder, kommer detta sannolikt påverka bostadsköparnas förtroende negativt.

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, uttrycker sin oro: ”Den här vändningen som vi tror kommer riskerar att dämpas ganska rejält om det här fortsätter att stöka till det.”

Annika Winsth från Nordea försöker dock nyansera bilden och påminner om att inte alla politiska utspel från den amerikanska presidenten har realiserats tidigare. Hon manar till försiktighet innan man drar för långtgående slutsatser.

”Huvudscenariot är fortfarande att 2026 blir ett riktigt bra ekonomiskt år för Sverige. Det som kan kullkasta det är om vi blir rädda och börjar hålla igen. Men det är inte det vi ser med den information vi har i dag,” säger Winsth.

En viktig faktor i den fortsatta utvecklingen är ett kommande beslut från USA:s högsta domstol angående lagligheten av tidigare tullar som införts. Detta beslut kan potentiellt påverka hela diskussionen kring de aviserade strafftullarna.

Christina Nyman bekräftar detta: ”Det kan så klart påverka hela diskussionen.”

Samtidigt har handelskonflikten redan påverkat finansmarknaderna, med betydande börsfall som följd. Endast vissa sektorer, som guld och försvarsindustrin, har gått mot strömmen. Volvo Cars vd har också uttryckt stor oro över situationen och beskrivit tullhoten som ”väldigt allvarliga”.

De kommande veckorna blir avgörande för att se om konflikten trappas upp ytterligare eller om diplomatiska lösningar kan nås för att mildra de ekonomiska konsekvenserna för både Sverige och den globala ekonomin.