Så slår Irankonflikten mot världsekonomin

Konflikten i Mellanöstern påverkar världsekonomin i en känslig tid

Den eskalerande konflikten i Mellanöstern inträffar vid en tidpunkt då den europeiska ekonomin precis börjat visa tecken på återhämtning, om än fortfarande skör. Redan 2023 analyserade Europeiska centralbanken (ECB) de potentiella konsekvenserna av en långdragen konflikt i regionen som skulle reducera energitransporter genom Hormuzsundet med en tredjedel.

Enligt ECB:s beräkningar skulle en sådan situation kunna minska tillväxten i euroområdet med 0,6 procentenheter samtidigt som inflationen skulle stiga med 0,8 procentenheter jämfört med grundscenariot. Om man applicerar dessa effekter på de nuvarande prognoserna för 2026 resulterar det i en tillväxt på endast 0,6 procent och en inflation på 2,7 procent – över ECB:s inflationsmål.

Ryssland framstår som en kortsiktig vinnare i denna situation. Priset på rysk olja har stigit tillsammans med världsmarknadspriset, och som världens största nettoexportör av naturgas drar landet dubbel nytta. Detta ger ett välkommet tillskott till den ansträngda statsbudgeten, där cirka 30 procent av intäkterna kommer från oljesektorn. Fördelen begränsas dock av de ukrainska attackerna som fortsätter att slå mot Rysslands produktionskapacitet.

I Asien är situationen varierande. Japan och Sydkorea har välfyllda energilager vilket minskar den omedelbara risken. Situationen är mer problematisk för Kina och Indien, som har ökat sin import från Mellanöstern betydligt under det senaste året och som är två av världens största energiimportörer.

Kina importerar omkring 70 procent av den gas och olja landet förbrukar. De kinesiska myndigheterna har nu beordrat landets största raffinaderier att stoppa exporten av oljeprodukter som bensin och flygbränsle för att prioritera inhemsk efterfrågan. Analytiker pekar dock på att Kina har välfyllda strategiska lager och en diversifierad importbas, vilket fungerar som en buffert i den akuta krisen.

Indien framstår som mer sårbart i jämförelse. Enligt uppgifter till nyhetsbyrån Reuters motsvarade landets oljelager i början av mars endast 20-25 dagars konsumtion. Indiens beroende av Mellanöstern har ökat i takt med att landet minskat sin import av rysk olja – mer än hälften av importen passerade genom Hormuzsundet i början av året enligt S&P Global.

Konflikten drabbar också de drygt 10 miljoner indiska arbetskraftsinvandrare som enligt den indiska regeringen finns i regionen. Dessa bidrar till den inhemska hushållskonsumtionen genom att skicka hem pengar till släkt och familj.

Den amerikanska ekonomin, som redan visade tecken på inbromsning under slutet av förra året, börjar nu känna av effekterna av det stigande oljepriset. Konsumenterna möts av dyrare bensin – det genomsnittliga bensinpriset i USA har stigit med 9 procent bara under den senaste veckan.

Till skillnad från både Kina och Europa är USA självförsörjande på energiområdet. Landet producerar stora mängder skifferolja, vilket betyder att de högre oljepriserna visserligen drabbar hushållen, men samtidigt gynnar oljesektorn. Detta ger en mindre negativ effekt på den totala ekonomiska tillväxten jämfört med exempelvis Europa.

Inflationen utgör dock ett större problem för USA. Den ligger på 2,4 procent, fortfarande över centralbanken Federal Reserves mål. Redan innan konflikten med Iran eskalerade fanns tecken på att inflationen tagit ny fart, bland annat genom mätningar som visade att företagens inköpspriser stigit i den snabbaste takten sedan 2022.

Olja prissätts på en global marknad, vilket innebär att även amerikanska oljeproducenter kan höja sina priser när utbudet från Mellanöstern minskar. Den amerikanska WTI-oljan har stigit med 15 procent sedan förra helgen. Enligt beräkningar från finansinstitut som Morgan Stanley och Goldman Sachs ger varje ökning med 10 procent i oljepriset mellan 0,3 och 0,4 procentenheter högre inflation.

Länderna runt Persiska viken utgör inte en lika betydande tillväxtmotor för världsekonomin som Kina eller USA, men konsekvenserna av att stora delar av energiproduktionen nu blockeras kan bli omfattande. Irak meddelade redan i tisdags att landets oljeproduktion minskas med omkring en fjärdedel eftersom lagren börjar fyllas.

Enligt en analys från JP Morgan kommer produktionen i regionen att behöva minskas med 3,8 miljoner fat per dag om konflikten pågår i 15 dagar. Detta motsvarar nästan 4 procent av den dagliga världsproduktionen och omkring en femtedel av den oljekvantitet som normalt transporteras genom Hormuzsundet varje dag – en situation som riskerar att få långtgående konsekvenser för den globala ekonomin.