Semlorna rekorddyra – men värsta prisrusningen är över

Efter historisk prisökning passerar semlan 60-kronorsgränsen

För första gången i historien har medelpriset för en konditorisemla i Stockholm passerat 60 kronor, visar Nordeas årliga semmelindex. Årets prisökning på två procent är visserligen betydligt lägre än tidigare års kraftiga höjningar, men markerar ändå en milstolpe för det populära bakverk som blivit något av en prisindikatorer för den svenska ekonomin.

– Förra året skulle vi nog klassa semlan som en dyr bakelse. Då gick ju priset upp mer än KPI. Men i år ligger det ganska mitt på, förklarar Anders Stenkrona, privatekonom på Nordea som står bakom undersökningen.

Årets ökning bryter en flerårig trend av kraftiga prisökningar som överträffat den allmänna inflationen. Under 2025 ökade semmelpriser med fyra procent, året dessförinnan med sex procent, och den största ökningen noterades 2023 då priset steg med hela tio procent.

När man analyserar indexet på ingrediensnivå framkommer det att det främst är semlans innanmäte som drivit prisutvecklingen uppåt.

– Det är priset på grädden och mandelmassan som har ökat, medan socker, mjöl och ägg har gått ner i pris. Så bullen har blivit billigare och innanmätet har blivit dyrare, och sammantaget har semlan gått upp ungefär som KPI, säger Stenkrona.

Sedan Nordea började mäta priserna 2021 har genomsnittspriset ökat med drygt 30 procent – från 46 kronor till dagens 60 kronor. Detta representerar en anmärkningsvärd ökning under bara fyra år.

– Det är en enorm ökning, men vi har behövt vänja oss vid högre priser. Det görs sakta, en krona i taget och plötsligt står man där, reflekterar Stenkrona.

Trots den betydande prisökningen anser privatekonomen att priset fortfarande är rimligt i jämförelse med andra livsmedel och godsaker.

– Jag satt och tänkte på vad jag egentligen får för 60 kronor och det slog mig att jag inte får så mycket. Två korvar på en bensinmack eller två kulor glass på en finare glassbar i Stockholm. Ur den aspekten är 60 kronor ett ganska rimligt pris för en semla.

Geografiska prisskillnader märks tydligt i undersökningen. I Göteborg kostar en genomsnittlig semla 51 kronor och i Malmö 50 kronor, vilket betyder att Stockholmssemlan är nästan 20 procent dyrare än i övriga storstäder.

Enligt Nordeas analys förklaras prisskillnaden till stor del av variationer i lokalhyror. Banken har jämfört semmelpriserna med Svensk Handels statistik över hyreskostnader för butikslokaler och funnit tydliga samband.

I Stockholm går cirka 20 procent av semmelpriset – motsvarande tolv kronor per semla – till att täcka lokalkostnader. I Göteborg och Malmö är motsvarande kostnad endast 6–7 kronor per semla.

Semmelindexet har över åren utvecklats till mer än bara en kuriös statistik över ett säsongsbundet bakverk. Stenkrona beskriver det som ett folkligt ekonomiskt mått som gör prisutveckling begriplig för gemene man.

– Det är ett folkligt sätt att prata om prisutveckling. Man kan till och med säga att det är Sveriges mest folkkära KPI-mått, för alla kan relatera till en semla, säger han.

Prisökningarna på semlor speglar en bredare trend inom livsmedelsektorn där många basprodukter har blivit dyrare under de senaste åren. Samtidigt som semmelprisen stabiliserats kring inflationsnivån, har andra matvaror upplevt både prishöjningar och i vissa fall prissänkningar.

Semmelindexet blir därmed både en barometer för den svenska ekonomin och en påminnelse om hur inflationen påverkar vardagliga konsumtionsvaror – även sådana som många svenskar betraktar som en omistlig del av fettisdagstraditionen.