Svenskt Näringslivs kritik mot skärpta regler för arbetskraftsinvandring
Svenskt Näringsliv riktar skarp kritik mot regeringens skärpta regler för arbetskraftsinvandring i en ny rapport. Rapporten analyserar både de regler som gällt under 2024 och de ytterligare skärpningar som planeras för 2025. En central punkt i kritiken är höjningen av lönegolvet till 100% av medianlönen, vilket enligt Svenskt Näringsliv motsvarar 35 600 kronor. Detta belopp överstiger lönen för många anställda i Sverige och skulle innebära att utländsk arbetskraft förväntas tjäna mer än en betydande del av den svenska befolkningen. Rapporten varnar för att dessa höga lönekrav, i kombination med andra regelskärpningar, allvarligt kommer att skada svenska företag och hämma landets ekonomiska tillväxt. Man menar att Sverige behöver fler arbetskraftsinvandrare, inte färre, för att möta kompetensbristen och säkerställa fortsatt välstånd. Företag som anställer utländsk arbetskraft växer snabbare och skapar fler jobb även för svenskfödda, argumenterar rapporten.
Den planerade höjningen av lönegolvet till 35 600 kronor beskrivs som särskilt problematisk. Amelie Berg, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv och en av rapportförfattarna, påpekar att detta belopp är högre än många kollektivavtalade löner. Detta ställer företag i en svår situation där de tvingas välja mellan att betala över kollektivavtal eller avstå från att anställa kompetent arbetskraft från utlandet. Rapporten belyser även den byråkratiska komplexitet som uppstått genom att migrationsrätten ofta kolliderar med arbetsrätten, vilket ytterligare försvårar för företagen. Reglerna skapar en oförutsägbarhet som gör det svårt att planera långsiktigt och säkerställa tillgången till nödvändig kompetens.
Rapporten lyfter fram konkreta exempel på hur de skärpta reglerna påverkar företag negativt. Sayem Khondaker, ägare av den bangladeshiska restaurangen Chiliz i Jakobsberg, vittnar om svårigheterna att rekrytera kockar med specialkompetens inom bangladeshisk matlagning. Det höga lönegolvet, i kombination med de komplicerade tillståndsprocesserna hos Migrationsverket, gör det extremt utmanande att hitta och anställa rätt personal. En ytterligare höjning av lönegolvet riskerar att göra det helt omöjligt, menar Khondaker. Detta illustrerar hur regelverket slår mot småföretagare och begränsar deras möjligheter att bedriva verksamhet.
Joakim Gustafsson, som driver skogsföretaget Svensk Skogsservice, beskriver hur det höga lönegolvet skapat spänningar i hans företag. Nyanställda från utlandet kan hamna på högre löner än anställda med lång anställningstid, vilket skapar en orättvis situation. Osäkerheten kring vilka arbetstillstånd som kommer att beviljas av Migrationsverket gör det även svårt att planera inför säsongsanställningar. Gustafsson menar att regelverket, som är tänkt att motverka fusk, i praktiken bara försvårar för seriösa företagare och inte stoppar de kriminella aktörerna. Han efterlyser istället åtgärder som riktar sig direkt mot fusket utan att bestraffa de som följer reglerna.
Svenskt Näringsliv varnar för att de skärpta reglerna, inklusive snävare definitioner av bristyrken, kommer att skapa problem i flera branscher. Yrken som kock, elektriker och systemtekniker klassas som "okvalificerade" trots att de är viktiga för både små och stora företag. Detta visar på en bristande förståelse för arbetsmarknadens verkliga behov, menar rapporten. Den nya bristyrkesförteckningen kritiseras för att inte återspegla den faktiska kompetensbristen. Kategorier som Arbetsförmedlingen identifierat som bristyrken saknas på Migrationsverkets lista, vilket ytterligare försvårar för företagen att rekrytera den kompetens de behöver.
Rapporten avslutas med en skarp kritik av den oförutsägbarhet som präglar regelverket. Amelie Berg konstaterar att det blivit allt svårare att förutse Migrationsverkets beslut. Enligt Svenskt Näringslivs analys skulle regeringens förslag för 2025 innebära att det blir omöjligt att rekrytera personer från tredje land till hälften av alla jobb på den svenska arbetsmarknaden. Detta är en alarmerande siffra som visar på de allvarliga konsekvenser som regelskärpningarna kan få för svensk ekonomi och företagens konkurrenskraft. Rapporten uppmanar regeringen att ompröva sin strategi och istället fokusera på åtgärder som underlättar för företag att rekrytera den kompetens de behöver för att växa och bidra till samhället.
