Skidklubben tvingas betala höga elavgiften – året om

Elbolagets nya avgifter hotar ideell skidåkning i Arvika

Arvika slalomklubb, en ideell verksamhet som erbjuder gratis skidåkning för skolbarn, kämpar nu med skenande elkostnader på grund av de nya effektavgifterna. Trots att klubben endast använder betydande mängder el under vintermånaderna måste de betala höga avgifter året runt.

– Vi har samma kabel som vi har haft sedan 1940-talet, så kostnaderna har ju inte ändrats för nätbolaget. Men bara nätavgiften är i runda slängar 15 000 kronor per månad nu, säger klubbordföranden Erik Sundström.

Slalomklubben i Rackstadbacken norr om Arvika är en helt ideell verksamhet utan vinstsyfte. Förutom att erbjuda skolor gratis skidåkning är det också här kommunens invånare lär sina barn att åka skidor. Men de nya effektavgifterna har lett till att föreningens kostnader mångdubblats, vilket börjar orsaka ekonomiska problem.

– Vi kör snökanonerna från november till februari, då går det åt mycket el. Men vi gör i princip inte av med någon ström alls resten av året. Ändå måste vi betala samma summa varje månad för abonnemanget. Det är obegripligt, de som har tänkt ut det här systemet verkar inte förstå vad det får för effekter, säger Sundström.

I Arvika är det kommunägda Arvika Elnät AB som äger kablarna. Trots att slalomklubben och kommunen har ett gott samarbete, där kommunen uppskattar verksamheten och bidrar ekonomiskt, kan elbolaget inte särbehandla klubben när det gäller eltaxor.

– De säger att de inte kan särbehandla oss, utan att alla elkunder måste behandlas lika, förklarar Sundström.

Detta innebär att den ideella slalomklubben får samma eltaxa som kommersiell industri, trots att industrierna är verksamma året runt medan skidanläggningen endast har säsongsbunden verksamhet.

Olof Öberg, elnätschef på Teknik i väst som ansvarar för elnätet i Arvika, bekräftar problemet för så kallade ”spetslastkunder” som slalomklubben.

– Man får en årskostnad som är väldigt spetsig på vintern, konstaterar han.

Samtidigt hävdar Öberg att det inte går att anpassa abonnemangen efter säsongsbehov. Arvika Elnät ska under året införa nya effektavgifter med hög- och låglasttid, vilket kommer att påverka även slalomklubben. Enligt de nya reglerna kommer det inte att vara någon effektavgift under sena kvällar, nätter och helger.

– Om de kan variera sitt effektuttag och köra vissa delar på dygnet så blir det ingen effektavgift, säger Öberg.

Men Sundström menar att elbolaget inte förstår verksamhetens villkor:

– Snötillverkningen sker när det är tre grader eller kallare. Det går inte att vänta på klockan 18 och sedan stänga av klockan 06, då får vi hålla på hela vintern. Vi vill att det ska göras på så få timmar som möjligt. Detta har vi påtalat för dem.

Problemet är inte unikt för Arvika. Enligt SLAO, Skidanläggningarnas organisation, riskerar många ideella ”hemmabackar” att drabbas hårt när effekttarifferna införs i hela landet.

– Det är något man håller på att få upp ögonen för nu, vi ska behandla det på nästa styrelsemöte, säger Magnus Noppa, vd på organisationen.

Båsenberga Slalomklubb utanför Katrineholm står inför liknande utmaningar. Niklas Ericsson, klubbens ordförande, berättar att de i vinter haft cirka 210 000 kronor i elkostnader, varav 40 000 kronor bara för abonnemanget. Hälften av intäkterna från liftkorten går nu till att täcka elkostnaderna.

– Vi får kortare och kortare fönster när vi kan producera snö, det är inte alltid man har valmöjligheten att bara göra det nattetid. I år har vi producerat snö i 133 timmar, säger Ericsson.

Han tillägger att verksamheten endast överlever tack vare medlemmarnas ideella arbete.

– Elkostnaderna har skenat den senaste tiden, och i år har elpriset dessutom varit 60 procent högre än normalt, konstaterar Ericsson.

Situationen illustrerar ett bredare problem där säsongsbetonade verksamheter drabbas oproportionerligt hårt av avgiftssystemet som inte tar hänsyn till deras speciella förutsättningar. Medan effektavgifterna är tänkta att bidra till ett stabilare elnät, visar exemplen från skidanläggningarna att systemet kan slå hårt mot småskaliga ideella verksamheter som fyller en viktig samhällsfunktion.