Stärkta kronan ”rejäl besvikelse” för spararna

En oväntad vändning i det svenska fondsparandet

Den svenska kronan spelade en avgörande roll för fondsparares avkastning under det gångna året. Trots att utländska aktiemarknader överlag presterade bättre än den svenska, gav investeringar på hemmaplan högre avkastning för svenska sparare – ett resultat som överraskat många experter och investerare.

Svenskarnas fondkapital är till största delen placerat i globala aktiefonder, visar statistik från Fondbolagens förening. En betydande andel av dessa investeringar är koncentrerade till amerikanska aktier. Men under fjolåret visade sig denna strategi vara mindre gynnsam än förväntat, trots att utländska börser på många håll noterade rekordnivåer.

Ett globalt aktieindex steg med imponerande 20 procent under 2025. Samtidigt ökade Stockholmsbörsen med endast omkring 8 procent. Trots denna markanta skillnad i börsutveckling fick svenska investerare bättre avkastning på sina inhemska placeringar.

För svenskar som investerade i USA-marknaden blev resultatet ännu sämre. ”För amerikanska aktier är avkastningen i svenska kronor faktiskt negativ,” förklarar Maria Landeborn, finansiell rådgivare. Detta trots att de amerikanska börserna steg med cirka 18 procent, vilket klart översteg Stockholmsbörsens ökning på 9,5 procent.

Förklaringen ligger i kronans exceptionella förstärkning. Under året stärktes den svenska valutan med cirka 20 procent mot dollarn, vilket var den kraftigaste uppgången bland världens större valutor. I praktiken innebar detta att en svensk investerare som placerade 1 000 kronor i USA i början av 2025 endast fick tillbaka motsvarande 800 kronor vid årets slut, förutsatt att investeringen behöll sitt lokala värde. För att bara gå jämnt upp skulle investeringen ha behövt generera en avkastning på 20 procent i dollar räknat.

”Så då var det bättre att ha pengarna på Stockholmsbörsen på grund av valutan,” konstaterar Landeborn. Hon tillägger att även europeiska börser gav bättre avkastning än globala eller amerikanska fonder ur ett svenskt perspektiv.

Fondbolagens förenings statistik visar att svenskarna nettosålde amerikanska aktier för betydande belopp under fjolåret. Globalfonderna fortsatte dock att attrahera kapital med stora inflöden.

Det är viktigt att notera att detta mönster är en vändning jämfört med tidigare år. Under flera år före 2025 försvagades kronan stadigt, vilket gav extra avkastning på utländska investeringar för svenska sparare. Många hade vant sig vid denna ”valutabonus” och blev överraskade när trenden plötsligt vände.

Trots fjolårets utveckling rekommenderar Landeborn fortfarande att ha en relativt stor del av sitt sparkapital i globala fonder för att få tillgång till de bästa företagens värdeutveckling världen över. Hon avråder dock från att försöka tajma kronans utveckling, då valutarörelser är notoriskt svåra att förutse.

Inför 2026 spår många bedömare att kronan kan fortsätta stärkas, och årets första veckor har också visat tecken på denna utveckling. Med tanke på att Stockholmsbörsen utvecklats svagare än många andra marknader under föregående år, finns det potential för en återhämtning.

”Det är ju mycket möjligt att vi får en revansch i Stockholm,” säger Landeborn om utsikterna för det kommande året.

För svenska fondsparare innebär den nuvarande situationen att det kan vara klokt att se över sin portföljallokering. Valutaeffekterna understryker vikten av diversifiering – inte bara mellan olika tillgångsslag och branscher, utan även mellan geografiska marknader.

Händelseutvecklingen belyser också den ofta förbisedda valutariskens betydelse vid internationella investeringar. För många svenska småsparare har fjolårets erfarenheter varit en påminnelse om att avkastning måste bedömas i den egna valutan, inte bara i lokala börssiffror.