Staten tvingas bli största ägaren i ny kärnkraft

I Sverige ökar statens engagemang i framtidens energiförsörjning markant genom nya satsningar på kärnkraft. Regeringen har presenterat ett förslag i vårändringsbudgeten som innebär att staten ska förvärva större ägarandelar i Videberg Kraft, ett bolag som idag ägs till 80 procent av Vattenfall och resterande 20 procent av näringslivets konsortium Industrikraft.

Enligt förslaget planerar staten att investera 1,8 miljarder kronor för att köpa aktier från Vattenfall, en transaktion som ska genomföras år 2027. Efter affären kommer ägarstrukturen att förändras där staten blir majoritetsägare med 60 procent av aktierna, medan Vattenfall och Industrikraft kommer att inneha 20 procent vardera.

Detta innebär att staten, både direkt och indirekt genom det helstatliga bolaget Vattenfall, kommer att kontrollera totalt 80 procent av Videberg Kraft.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) motiverar beslutet i ett pressmeddelande: ”I det här projektet kan vi kombinera Vattenfalls vana att driva kärnkraftverk med industrins kunnande, och genom att staten går in som ägare ser vi nu till att det får ytterligare stadga.”

Han understryker även de ekonomiska aspekterna av statligt ägande: ”Ett statligt ägande blir också ett sätt att ge större trygghet för skattebetalarnas pengar.”

Regeringens ambitioner sträcker sig dock längre än så. I förslaget begär man även bemyndigande från riksdagen att kunna tillföra upp till 34,3 miljarder kronor till Videberg Kraft under konstruktionen av nya reaktorer. Detta representerar en betydande statlig investering i infrastruktur för energiproduktion.

Sverigedemokraternas Tobias Andersson, som är ordförande i riksdagens näringsutskott, uttrycker sitt stöd för satsningen: ”Nybyggnation av kärnkraft är en förutsättning för framtida livskraftig industri och utgör ett samhällsintresse varför statligt ägande är motiverat.”

Videberg Kraft har långt framskridna planer för tre till fem så kallade SMR-reaktorer (Small Modular Reactors) vid Ringhals. Denna teknik representerar en ny generation kärnkraft med mindre och mer flexibla reaktorer än traditionella anläggningar.

En avgörande aspekt av hela kärnkraftssatsningen handlar om hanteringen av kärnavfall. Regeringen föreslår att staten ska ta en betydande roll även här genom ett omfattande finansieringsprogram. De fasta kostnaderna för ett nytt program för kärnavfall uppskattas till enorma 122 miljarder kronor i 2026 års prisnivå. Dessutom föreslås en buffert på 61 miljarder kronor för eventuella fördyringar, för perioden 2035–2159.

Genom att staten tar på sig en del av dessa kostnader vill man undvika att den första aktören som bygger ny kärnkraft ska behöva bära hela den ekonomiska bördan för avfallshanteringen. Detta ses som en viktig åtgärd för att stimulera investeringar i kärnkraftssektorn.

Satsningen på kärnkraft kommer i en tid när Sveriges energiförsörjning står inför stora utmaningar. Industrins elektrifieringsbehov ökar samtidigt som klimatmålen kräver utfasning av fossila bränslen. Kärnkraften representerar en koldioxidsnål energikälla som kan leverera stabil baskraft oberoende av väderförhållanden, något som kompletterar variabel förnybar energi från vind- och solkraft.

Regeringens förslag markerar en tydlig kursändring i svensk energipolitik, där kärnkraften nu ges en framträdande roll i framtidens energiförsörjning, med staten som central aktör både som ägare och finansiär.