Statligt bolag föreslås konkurrera med Trafikverket – ska ge billigare och snabbare projekt

Nytt statligt bolag föreslås utmana Trafikverket inom infrastrukturprojekt

Ett förslag om att skapa ett nytt statligt bolag som ska konkurrera med Trafikverket inom byggande, drift och underhåll av vägar och järnvägar har presenterats för infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD). Utredningen, som lämnades över på måndagen, har genomförts av Claes Norgren, tidigare riksrevisor och chef för Finansinspektionen.

Det nya bolaget föreslås finansieras genom ett fast anslag från statsbudgeten, medan Trafikverket fortsatt ska äga infrastrukturen. Syftet med denna organisationsform är enligt Norgren att ”utmana invanda rutiner och skapa institutionell konkurrens, som i Norge.”

Utredningsuppdraget, som pågått under ett halvår, fokuserade på tre huvudområden: att analysera juridiska förutsättningar för vilka delar av infrastrukturprojekt som kan genomföras i bolagsform, föreslå organisationsmodell och ersättningssystem, samt identifiera vilka projekt som lämpar sig för så kallade OPS-lösningar (Offentlig-Privat Samverkan).

”Offentlig-privat samverkan är ett verktyg som kan användas, men det kräver ytterligare utredning och granskning. Man bör fokusera på de stora trafikstråken, de ger mer valuta för pengarna,” säger Norgren i samband med överlämnandet.

Regeringens uttalade motiv bakom uppdraget var ”ökade effektivitetsvinster” och att påskynda projektgenomförandet. När uppdraget initialt gavs konstaterade regeringen att det innebär ”en stor skillnad” jämfört med nuvarande modell där Trafikverket ansvarar för planering och byggande genom årliga anslag över statsbudgeten.

”Vi har påbörjat ett paradigmskifte. Men förutsättningen för att gå vid sidan om Trafikverket är att det ska gå snabbare än i dag och bli mer kostnadseffektivt,” kommenterade minister Carlson i samband med överlämnandet.

Förslaget har dock mött kritik från vissa håll. Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén anser att utredningens inriktning är felaktig och vidhåller partiets linje att Trafikverket bör delas upp i två separata myndigheter – en för vägar och en för järnvägar.

”Regeringen har uppenbart låst in utredaren i direktiven så att han inte kan föreslå det som verkligen behövs. Istället föreslås att ersätta en koloss med en annan. Det kan vi redan nu se att det inte löser problemen,” säger Helldén, som förespråkar att enskilda projekt på varje område borde läggas i separata bolagsformer, likt modellen som användes för Botniabanan.

Branschorganisationen Byggföretagen ställer sig däremot positiva till förslaget. Johan Deremar, nationalekonom på Byggföretagen, menar att ”ett nytt statligt bolag, som konkurrerar med Trafikverket, kan bli en viktig katalysator för att skala upp leveransförmågan i hela landet.”

Förutom Norgrens utredning har regeringen även tillgång till Trafikverkets egen analys, som ingick i förslaget till nationell infrastrukturplan för de kommande tolv åren. Där pekade Trafikverket ut fyra väg- och fem järnvägsprojekt som lämpliga för OPS-modellen, bland annat E4:ans förbifart Skellefteå, tvärförbindelsen på Södertörn, delar av Norrbotniabanan samt delar av det planerade dubbelspåret Hässleholm-Lund.

Svenskt Näringsliv har också presenterat sin egen prioriteringslista över infrastrukturprojekt som de anser lämpliga för privat kapital. Denna inkluderar snabbjärnväg mellan Stockholm och Oslo, Östlig förbindelse i Stockholm genom en sänktunnel i Saltsjön, samt en E4-tunnel genom Åsberget i Örnsköldsvik.

När ministern Andreas Carlson fick en specifik fråga om Östlig förbindelse i Stockholm under presskonferensen svarade han: ”Det är ingen tvekan om att regeringen ser en stor potential i Östlig förbindelse för att skapa en ringled runt huvudstaden. Men vi återkommer om besluten.”

Förslaget representerar en betydande förändring i hur svensk transportinfrastruktur kan komma att planeras, finansieras och genomföras framöver, med potentiellt stora konsekvenser för både statliga myndigheter och privata aktörer inom infrastruktursektorn.