Svensk fusion kan bli nyckel till ren energi

Världens energihunger ökar i snabb takt när fusionsenergin kan bli lösningen

Energibehovet i världen växer obevekligt medan fossila bränslen fortsätter att dominera den globala energimixen, vilket undergräver Parisavtalets målsättningar. I Kina invigs ett nytt kolkraftverk varje vecka, samtidigt som Europa fortfarande är djupt beroende av ryska energileveranser. I denna tid av geopolitiska spänningar och konflikter blir frågan om nya, rena och tillförlitliga energikällor alltmer brådskande.

I jakten på framtidens energilösningar har fusion – samma process som driver solen – länge betraktats som energiproduktionens heliga graal. Till skillnad från fission, som används i traditionell kärnkraft där atomer klyvs, handlar fusion om att slå ihop två väteatomer, vilket frigör enorma energimängder.

– Med fusion har vi en ren och utsläppsfri baskraft som genererar obegränsade mängder energi eftersom bränslet finns överallt i världshavens vatten och kostar i praktiken ingenting. Det är säkert och är inte beroende av sol, väder och vind, förklarar Peter Roos, vd för svenska Novatron Fusion Group, vid företagets försöksanläggning på KTH:s campus i Stockholm.

Novatron är ett av drygt 50 företag globalt som nu arbetar för att ta det avgörande steget mot att förverkliga fusionsenergin. Drömmen om fusion har funnits sedan 1930-talet, men vägen har varit kantad av enorma tekniska utmaningar. Att kontrollera glödande plasma på hundra miljoner grader är en exceptionell ingenjörsutmaning.

– Det är som att försöka hålla en boll i balans på toppen av en upp-och-nedvänd rund skål. Minsta rörelse och den rullar av, säger Peter Roos.

Det är just detta problem som Novatron hävdar sig ha löst. Företagets grundare, ingenjören Jan Jäderberg, har utvecklat en magnetkonfiguration som vänder skålen rätt, så att plasmat stabiliserar sig själv. Om denna lösning visar sig fungera i större skala kan den eliminera många av de svåraste hindren som andra fusionsaktörer brottas med.

Roos betonar att fusion inte längre bara är ett prestigeprojekt för fysiker utan en nödvändighet för att lösa både klimat- och säkerhetspolitiska utmaningar.

– För klimatet är det akut. Vi måste bort från den fossila energin samtidigt som vi också har en geopolitisk situation som är stökig. Vi vet att energikällor som olja och även uran är maktmedel och orsak till många väpnade konflikter. Med en fusionsreaktor blir varje land helt självförsörjande med sin egen energi och egna råvaror. Med det också en stabilare förutsättning för en global politik som bör kunna vara mer fredlig.

Den vetenskapliga teorin bakom fusion har länge varit välkänd, men det praktiska genomförandet – att bygga maskiner som kontinuerligt kan upprätthålla fusionsprocessen – har varit den stora utmaningen. Novatron menar att de nu har gjort avgörande framsteg på detta område.

Företaget byggde sin första maskin på KTH på bara nio månader, något som förvånade även dem själva.

– Så snabbt ska det inte gå att få fram ett system som fungerade på första försöket när vi drog igång den. Men det är en konsekvens av att vi har väldigt duktiga ingenjörer, säger Roos.

Denna maskin används nu för att visa kontroll över plasmat. Nästa steg är generation två, en anläggning som enligt företaget ska bli världens mest effektiva när den står klar 2028. Därefter följer planerna på en kommersiell reaktor omkring 2035 och ett fullskaligt kraftverk runt 2040 – en tidsram som påminner om planerna för ny konventionell kärnkraft i Sverige.

En viktig fråga är var Novatrons framtida anläggningar kommer att byggas. Sverige behandlar fortfarande fusion som om det vore traditionell kärnkraft trots att riskprofilen är helt annorlunda. Storbritannien har redan infört ett enklare regelverk med miljöprövningar som liknar de för läkemedels- eller pappersbruk. Även Finland har börjat anpassa sin lagstiftning, vilket bidragit till att bolaget attraherat kapital därifrån – bland annat från energikoncernen St1, med miljardären Mika Anttonen som största ägare. Intresset från svenskt politiskt håll upplevs som svalt.

– Valet av plats för kommande etableringar handlar om tillgången på arbetskraft, politik och regleringar. Vi hoppas på Sverige, men det är inte alls säkert, säger Roos.

En annan drivkraft för fusionsutvecklingen är den explosionsartade tillväxten inom artificiell intelligens. Kraftfullare datorer och AI möjliggör simuleringar av processer som tidigare var omöjliga att beräkna, vilket är mycket värdefullt för fusionsutvecklingen. Samtidigt behövs tillgång till billig, ren energi för att AI ska kunna utvecklas hållbart.

– Det är en symbios. AI möjliggör fusion och fusion behövs för att AI ska kunna utvecklas, konstaterar Peter Roos.

Novatron är det första bolaget inom EU som byggt ett komplett fusionssystem och det första som fått EU-finansiering. Att detta sker i Sverige är ingen slump, menar Roos.

– Det är en konsekvens av att vi i Sverige har en väldigt stark ingenjörstradition med allt från telekomsystem och robotar till Jas Gripen. Vi är duktiga på svåra saker kort sagt.

Om företaget lyckas kan vinsterna bli enorma – ett Sverige som inte bara blir självförsörjande på energi utan som också kan bygga en ny exportindustri av global betydelse.

– Det kräver politiskt mod, en vision och en långsiktighet. Fusion är den enda energiform som inte är politiskt polariserande. Om vi satsar kan Sverige bli ledande, avslutar Peter Roos.