I väntan på julens ankomst möter många svenskar en ekonomisk utmaning som kan överskugga högtidsstämningen. Med stigande priser på mat och presenter växer den ekonomiska pressen i många hushåll under årets dyraste period.
Günther Mårder, välkänd profil som ibland kallas för ”Sveriges snålaste man”, delar med sig av praktiska råd för att minska julens ekonomiska påfrestningar. Hans sparsamhetsfilosofi har lockat många följare under tider av inflation och ekonomisk oro.
”En av de enklaste sätten att reducera julkostnaderna är att faktiskt fråga dina gäster vilken rätt de helst vill ha på julbordet. Du kommer snabbt märka att de flesta väljer samma rätter, vilket betyder att du inte behöver laga alla traditionella julrätter,” säger Mårder.
Denna strategi kan betydligt minska både matsvinn och utgifter, något som är särskilt relevant med dagens höga matpriser. Statistik från Konsumentverket visar att svenskar i genomsnitt spenderar närmare 40 procent mer på mat under december jämfört med en vanlig månad.
Stina Vickhoff, expert inom vett och etikett, instämmer i Mårders praktiska förhållningssätt till julfirandet. Hon menar att moderna traditioner inte nödvändigtvis behöver vara lika kostsamma som vi ofta tror.
”Det handlar inte om att avstå från jultraditioner, utan om att anpassa dem efter sin ekonomi. Det är fullt acceptabelt att sätta gränser, både för sig själv och för familjen,” förklarar Vickhoff.
Vickhoff framhåller också att ett mer avskalat julfirande kan ha sociala fördelar: ”När vi lägger mindre fokus på överflöd av mat och presenter, skapar vi utrymme för det som egentligen är viktigt – gemenskapen och närvaron.”
Undersökningar från Finansinspektionen visar att många svenskar tar små krediter eller använder avbetalningsplaner för julhandeln, något som kan leda till ekonomiska svårigheter långt in på det nya året. Detta beteende har ökat med nästan 15 procent under de senaste två åren.
För många familjer har julklappar blivit en särskild stressfaktor. Mårder föreslår tydliga begränsningar: ”Sätt en maxgräns för julklappskostnader inom familjen och överväg alternativ som hemmagjorda presenter eller upplevelser istället för dyra varor.”
Även på presentfronten finns stöd från etikettexperten Vickhoff: ”Det finns inget i etikettsreglerna som säger att presenter måste vara dyra. Tvärtom visar en genomtänkt, personlig gåva ofta mer omtanke än en kostsam sådan.”
Ekonomer pekar på att årets julfirande sker i en särskilt utmanande ekonomisk tid. Med höjda räntor, ökade energikostnader och allmän inflation känner många hushåll av ekonomisk press från flera håll samtidigt.
”Det är viktigt att komma ihåg att julen kommer varje år. Genom att planera i förväg och kanske bygga upp en särskild julfond under året kan den ekonomiska smällen i december mildras betydligt,” tillägger Mårder.
Ett annat konkret råd från Mårder är att utnyttja tillfällen till samarbete: ”Arrangera knytkalas eller dela på ansvaret för olika delar av julbordet med släkt och vänner. Det sparar både pengar och tid för alla inblandade.”
Svenska Konsumentverket rapporterar att medvetenheten om ekonomiska julalternativ ökar, med fler som aktivt söker information om budgetjul än tidigare år. Detta tyder på en förändring i attityder där ekonomisk måttfullhet börjar ses som ett ansvarsfullt val snarare än en brist.
”Vi ser en trend där fler väljer bort överflöd till förmån för mer genomtänkta val. Detta är positivt både för privatekonomi och för miljön,” säger en talesperson för Konsumentverket.
Avslutningsvis betonar både Mårder och Vickhoff att julens värde inte ligger i hur mycket pengar som spenderas. ”En ekonomiskt hållbar jul är också ofta den mest minnesvärda, där fokus ligger på gemenskap istället för konsumtion,” sammanfattar Vickhoff.

9 kommentarer
Att göra julen billigare betyder inte att den blir mindervärd. Det handlar om att vara smart med pengarna.
Undrar hur man kan applicera dessa sparsammhetstips på andra högtider?
En av de bästa råden jag hört under lång tid. Det sparar både pengar och minskar onödigt slöseri.
Det här är väl självklart för de flesta? Jag ser ingen anledning att laga mat som ingen vill ha.
Du skulle bli förvånad över hur många som lagar för att uppfylla tradition snarare än gästernas önskningar.
Det borde finnas mer företag som tar lärdom av denna sparsamhetsanda. Vi behöver mer av det på alla livsområden.
Speciellt i dagens ekonomiska klimat känns det som en lyckad strategi.
Jag tycker Mårders råd om att fråga gästerna är smart. Det undviker onödig stress både ekonomiskt och när det gäller matlagning.
Samtidigt kan det vara svårt att planera när alla har olika smakförmågor.