Synskadade Joachim söker 100 jobb i månaden: ”Inget förtroende alls för staten”

Synskadad arbetssökande fastnar i systemet: ”Totalt omöjligt att få jobb”

Joachim Jonasson drömmer om att arbeta med politik – att kunna förändra och nå fram till dem som fattar besluten. Men idag känner han sig uppgiven och trött på att slussas mellan Arbetsförmedlingen och vad han upplever som verkningslösa program.

”Just nu finns det 50 000 jobb på Platsbanken och 500 000 arbetslösa. Jag är längst ner i hierarkin, är blind och har ingen universitetsutbildning. Jag ser det som totalt omöjligt att få jobb”, säger Joachim Jonasson som använder vit käpp och får hjälp att ta sig fram av sin pappa Andreas.

Fram till nyligen var Joachim anvisad till en insats kallad yrkesintroduktion för personer med synnedsättning, som arrangeras av företaget AKG. Programmet är tänkt att öka hans möjligheter att komma i arbete. Han förväntades vara på plats i lokalerna i Solna mellan klockan 8 och 16 varje vardag – 40 timmar i veckan. Kravet från Arbetsförmedlingen var att han skulle söka minst ett jobb i månaden och delta i de aktiviteter som AKG föreslog. Annars riskerade han att förlora sin ersättning.

Enligt Joachim ägnas endast omkring tio procent av tiden åt aktiviteter som syftar till att närma sig arbetsmarknaden, främst digitala föreläsningar om andra som lyckats göra karriär trots synnedsättning eller information om hjälpmedel. Resterande tid går åt till att söka jobb och rapportera till Arbetsförmedlingen.

”Vanligtvis hinner jag med 50–100 jobbansökningar per månad, någon gång så många som 140. Men de flesta arbetsgivare svarar inte alls”, berättar Joachim. Han menar att handledarna på AKG är vänliga och gör vad de kan, men upplever att de är underbemannade och att insatserna inte möter hans individuella behov.

”Man skulle lika gärna kunna sitta och slösurfa på datorn. Det blir både långtråkigt och en ansträngning att gå upp tidigt varje morgon för att infinna sig, men gör jag inte det blir jag ju frånvaroanmäld och tappar min ersättning”, förklarar han.

Joachim växte upp i Stockholmsförorten Rönninge i Salem och beskriver att han hade fina skolår med engagerade personer omkring sig. Han läste sedan ett handelsprogram med målet att bli säljare – något han fortfarande är öppen för. Utöver sin synnedsättning har Joachim även diagnostiserats med autism, vilket ställer ytterligare krav på anpassningar.

Pappa Andreas Jonasson ifrågasätter upplägget och menar att kravet att söka ett till fem jobb per månad går snabbt att uppnå. ”Resten av tiden borde han få förkovra sig och göra sig mer tillgänglig för arbetsmarknaden eller vidareutbildning, i stället för att bara sitta och söka ännu fler jobb. Eller få hjälp med vilka jobb han ska söka och hur han ska tänka kring sina ansökningar. Men det har de inte kunnat erbjuda”, säger han.

Joachim uttrycker att situationen sliter på honom och att han inte får gehör för sitt missnöje. ”De säger att jag är så duktig som söker så många jobb, att jag är så kompetent och menar på att jag ligger så långt fram jämfört med många andra i programmet att jag inte behöver mer hjälp”, säger han. På frågan om hur han mår svarar han: ”Inte bra, jag känner inget förtroende alls för myndigheterna eller staten.”

I slutet av sommaren såg det tillfälligt ljusare ut när Joachim blev antagen till två kurser i journalistiskt skrivande och webbprogrammering på komvux och beviljades aktivitetsstöd för dem. Men snart kom bakslaget när det visade sig att han inte kunde få stöd för den typen av utbildningar. Nu oroar han sig för att hamna mellan stolarna och bli utan pengar.

Tove Elvelid, Arbetsförmedlingens chef över verksamhetsområdet lokal arbetsmarknad, förklarar att Joachims program är en ny tjänst som ännu inte utvärderats i större skala. ”Det låter givetvis inte alls tillfredsställande ur den här individens perspektiv, det har jag stor förståelse för, men det är svårt att förstå vilka omständigheter det är som gör att den här upplevelsen uppstår”, säger hon. Elvelid understryker att alla deltagare har olika utmaningar och förutsättningar, men att det är leverantörernas ansvar att se till att allas behov möts utifrån tjänstens utformning.

Anna Gardtman, kvalitets- och avtalsansvarig på AKG, vill inte uttala sig om enskilda fall men beklagar om stödet inte motsvarat förväntningarna. Hon delar inte bilden av att företaget skulle vara underbemannat och påpekar att löpande kvalitetsuppföljning sker. Insatsen infördes i år och Arbetsförmedlingen har inte hunnit göra någon ordentlig resultatutvärdering, men enligt Gardtman ser de goda resultat.

Av 889 432 personer som var inskrivna som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen någon gång under 2024 hade 167 264 personer en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. I våras riktade Riksrevisionen skarp kritik mot Arbetsförmedlingens arbete med att hjälpa funktionsnedsatta till arbete. Endast tre av tio personer med konstaterad funktionsnedsättning får särskilda insatser inom två år.

Pappa Andreas är besviken över myndigheternas hantering: ”Det är upprörande hur Arbetsförmedlingen kan svara att det är svårt att förstå under vilka omständigheter den här situationen kan uppstå, när deras kontaktperson sitter på all information.”