Thedéen undrar varför sparräntorna inte höjs

I den turbulenta räntesituationen som Sverige nu befinner sig i ställer Riksbankschefen Erik Thedéen en rak fråga till de svenska bankerna: Varför höjer ni inte inlåningsräntorna i samma takt som bolåneräntorna?

Thedéen påpekar att det finns en tydlig koppling mellan marknadsräntor och bolåneräntor, där bankerna snabbt följer efter när marknadsräntorna förändras. ”Bankerna följer efter marknadsräntor som stiger eller går ner. Det där följer vi noga och det brukar vara en ganska stark korrelation helt enkelt,” säger han angående de senaste bolåneräntehöjningarna.

Men Riksbankschefen uttrycker samtidigt en tydlig förväntan på att samma mekanism borde gälla för bankernas inlåningsräntor – det vill säga räntorna på svenskarnas spar- och transaktionskonton. Här ser han en diskrepans som han anser bör uppmärksammas.

”Man ställer sig frågan varför bankerna inte samtidigt höjer räntan på spar- och transaktionskonton, för där borde det ju också synas,” säger Thedéen och tillägger: ”Det är en fråga som borde väckas. Hur det ser ut på sparräntorna?”

Uttalandet kommer i en tid då många svenska hushåll pressas av högre bolånekostnader samtidigt som inflationen urholkat besparingar. Storbankernas marginaler mellan in- och utlåning har varit en omdebatterad fråga, särskilt efter att bankerna redovisat rekordvinster under den period då ränteläget stigit kraftigt.

Samtidigt lyfter Thedéen en allvarlig varning kring situationen i Mellanöstern. Han uttrycker oro för att konflikten, som eskalerade med USA:s och Israels bombattacker mot Iran den 28 februari, riskerar att bli både utdragen och omfattande. Detta kan potentiellt leda till penningpolitiska åtstramningar och därmed höjd styrränta från Riksbankens sida.

”Vi måste tyvärr konstatera att krisen fortsätter och att oljepriset är högt,” säger Thedéen, när han jämför med läget för bara två veckor sedan. Då beslöt Riksbanken att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent med prognosen att nästa höjning skulle komma först i slutet av 2027.

Den geopolitiska situationen har dock snabbt förändrat förutsättningarna för den ekonomiska utvecklingen. Konflikten i Mellanöstern har redan påverkat oljepriset, vilket i sin tur kan få direkta konsekvenser för inflationen.

”Det kommer med nödvändighet att spilla in i de direkta inflationseffekterna, alltså diesel- och bensinpriser och sådana saker,” förklarar Riksbankschefen.

Marknadens prissättning har reagerat dramatiskt på utvecklingen i Iran-konflikten. För närvarande indikerar marknaden en sannolikhet för tre höjningar av styrräntan redan under innevarande år – en markant förändring jämfört med Riksbankens senaste prognos.

Trots de dramatiska rörelserna på både råvaru- och räntemarknader ser Thedéen ännu inga omedelbara tecken på finansiell instabilitet i Sverige.

”Den stora dramatiken vad gäller finansiella marknader finns på råvaru- och oljemarknaden. Men också på räntemarknaden. Här har det varit väldigt, väldigt stora rörelser. Men det har än så länge inte funnits några tydliga tecken – definitivt inte i Sverige – att det skulle skaka om systemet,” säger han.

För svenska bolånetagare och sparare innebär dessa uttalanden att osäkerheten kring ränteutvecklingen kvarstår. Thedéens kommentarer om inlåningsräntorna kan också ses som en indirekt uppmaning till bankkunderna att vara mer aktiva i att kräva högre sparräntor från bankerna, särskilt i tider då bolåneräntorna stiger.