Toppekonomen: ”Grönlandskrisen en spik i kistan för dollarn”

I ett ekonomiskt klimat där politiska spänningar och globala konflikter allt mer påverkar marknaderna, har världens börser nyligen uppvisat tecken på motståndskraft trots turbulensen från Vita huset. Efter att ha absorberat chockerna från en militär operation i Venezuela och hot mot centralbankschefen Jerome Powell, mötte dock de amerikanska börserna en ny utmaning när de återöppnade efter långhelgen i tisdags med ett fall på 1,5 procent.

Nedgången kan tolkas som en direkt reaktion på den fördjupade Grönlandskrisen. Enligt Kenneth Rogoff, ekonomiprofessor vid Harvard och en av världens mest citerade forskare inom internationell finans, är denna marknadsutveckling bara början på vad som kan komma.

”Men om situationen eskalerar med motåtgärder från EU, ytterligare tullar från Trump och om EU faktiskt använder sitt ekonomiska kärnvapenalternativ, då kan börserna kollapsa”, varnar Rogoff.

Han menar att finansmarknadernas relativt dämpade reaktion hittills tyder på att investerare inte räknar med ett sådant värsta scenario. Samtidigt belyser hans forskning ett pågående långsiktigt skifte i världsekonomin som gradvis rör sig bort från det amerikanska dollarväldet.

Detta skifte accelereras enligt Rogoff av Donald Trumps politik och det sjunkande internationella förtroendet för USA:s ledarskap. Grönlandskrisen är precis den typ av händelse som förstärker denna långsamma flykt från dollarn.

”Jag tror att varje gång de här kriserna uppstår är det ännu en spik i kistan för dollarn”, säger han. ”Mina möten här i Davos förstärker min uppfattning att Kina så snabbt de kan bygger sitt eget internationella banksystem för betalningar för att koppla sig loss från dollarn. Jag tror också att det här är en riktig väckarklocka för Europa.”

EU-länderna diskuterar nu kraftfulla motåtgärder mot USA som svar på Trumps nya tullhot mot de europeiska länder som ställt sig bakom Danmark. Dessa åtgärder skulle potentiellt kunna riktas mot amerikanska teknikjättar, något som amerikanska finansminister Scott Bessent i Davos avråder från med det korta budskapet: ”Gör det inte”.

Rogoff ser dock en möjlighet att Europa bestämmer sig för att dra en gräns. ”Även om Grönlandsfrågan försvinner nu, hur vet du att det inte kommer tillbaka om en månad? Jag tror att den gör det. Det är möjligt att Europa bestämmer sig för att sätta en gräns här”, säger han och tillägger: ”Det kan bli massiva störningar, men Europa behöver ta ställning. Jag tror att det kan finnas tillräckligt med enighet i Europa för att göra det.”

Parallellt med den internationella krisen utspelar sig en bitter maktkamp i USA kring centralbanken Federal Reserve. Vita husets hot om åtal mot centralbankschefen Jerome Powell beskriver Rogoff i allvarliga ordalag: ”Jag försöker att inte överdriva när jag pratar om Trump, men det här är auktoritära, fascistiska grejer vi pratar om.”

Han varnar för konsekvenserna av att underminera centralbanken: ”Det blir en tågkrasch i slow-motion för ekonomin. Det sänker vår motståndskraft mot chocker. Om något händer och Fed verkligen behöver höja räntorna, då kan de inte göra det.”

Trots alla dessa varningssignaler rapporteras stämningen bland amerikanskt affärsfolk och inom finansvärlden på World Economic Forum vara överraskande positiv. Medan många näringslivstoppar förväntar sig att 2026 blir ett toppår, har Rogoff en annan prognos.

”Jag tror tvärtom att 2026 blir ett år då en del av den politiska volatiliteten spiller över i ekonomin. Det kommer ske fler olyckor”, säger han och avslutar med en dyster prognos: ”Jag tror att oddsen för en börskrasch i USA förmodligen är en på tre. Oddsen för ett mycket betydande fall i dollarn är höga.”

I denna komplex ekonomiska miljö fortsätter både företag och nationer att navigera genom ett allt mer polariserat politiskt landskap där ekonomiska och geopolitiska kriser blir allt svårare att separera från varandra.