Utbetalningsmyndigheten: Ett finmaskigt nät mot bidragsbrott
Utbetalningsmyndigheten, belägen på Hammarbybacken 31 i Stockholm, invigdes den 1 januari 2024 med uppdraget att bekämpa felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Myndigheten, ledd av generaldirektör Per Eleblad, har till uppgift att upptäcka, förhindra och förebygga bidragsbrott och andra felaktiga utbetalningar. Man arbetar med dataanalys av utbetalningar från bland annat Försäkringskassan, CSN, Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten och Skatteverket, samt landets A-kassor. Dessa utbetalningar uppgår till enorma 800 miljarder kronor årligen. Myndighetens arbete är en del av regeringens krafttag mot bidragsbrott, som uppskattas kosta samhället mellan 15 och 20 miljarder kronor per år, varav hälften misstänks vara rena bidragsbrott. Förutom Utbetalningsmyndigheten har regeringen även tillsatt en utredning för att bland annat se över förslaget om en bidragsspärr.
Utbetalningsmyndighetens arbete bygger på avancerad dataanalys. Man undersöker inte bara utbetalningsdata, utan även underliggande data som beslut, intyg, folkbokföring och tillstånd för tillståndspliktig verksamhet. Genom sofistikerade datamodeller identifierar myndigheten högriskutbetalningar. Vid träffar kan myndigheten, tack vare ett särskilt regelverk, inhämta information från andra myndigheter och banker för att utreda misstänkta fall. Det är viktigt att poängtera att Utbetalningsmyndigheten inte tar över ansvaret från de utbetalande myndigheterna, utan snarare bistår dem med information som de själva har svårt att få tillgång till. Den sekretess som normalt råder mellan, och ibland inom, myndigheter kringgås i dessa fall.
De första analyserna som Utbetalningsmyndigheten genomförde under hösten 2023 visade sig vara framgångsrika. Fokus låg initialt på missbruk av sjukpenning och för höga inkomster i samband med studier. Resultatet blev cirka 300 underrättelser om felaktiga utbetalningar och misstänkta bidragsbrott, vilka primärt skickades till Försäkringskassan och CSN. Det är sedan de utbetalande myndigheternas ansvar att stoppa felaktiga utbetalningar, skicka återkrav och i förekommande fall polisanmäla misstänkta bidragsbrott. De juridiska processerna som följer baseras på bidragsbrottslagen från 2007. Enligt statistik från tingsrätterna under 2023 var medianbeloppet för felaktigt utbetalade bidrag 62 800 kronor, med en spridning från 7 000 kronor upp till 1,2 miljoner kronor.
Utbetalningsmyndigheten lägger stor vikt vid träffsäkerheten i sina underrättelser för att undvika att belasta de redan hårt arbetande myndigheterna med onödigt arbete. De cirka 150 felaktiga utbetalningar som rapporterades till Försäkringskassan representerar potentiellt 15 till 20 miljoner kronor i felaktiga utbetalningar. Framöver planerar myndigheten att utveckla en modell för att identifiera personer som felaktigt erhåller förmåner och bidrag baserade på bosättning i Sverige, exempelvis garantipension, barnbidrag och bostadsbidrag. Detta gäller personer som stadigvarande befinner sig utomlands, vilket kan upptäckas genom avsaknad av digitala spår i Sverige. En mer avancerad modell för detta ändamål förväntas vara klar till våren 2024. Myndigheten undersöker även företag som erhåller ersättningar, till exempel anställningsstöd från Arbetsförmedlingen, trots att det saknas uppenbar verksamhet.
Än så länge använder Utbetalningsmyndigheten inte AI-verktyg i sina modeller, men det är något som kan bli aktuellt i framtiden. I nuläget har de befintliga verktygen varit tillräckliga, men med mer avancerade arbetsuppgifter kommer behovet av mer sofistikerade verktyg, inklusive AI, att öka. Från och med 2027 kommer Utbetalningsmyndigheten även ha i uppdrag att effektivisera utbetalningarna från de olika myndigheterna.
Utvecklingen av Utbetalningsmyndighetens arbete och dess effekter på bidragsbrottsligheten kommer att följas med stort intresse. Myndighetens arbete är en viktig del i att säkerställa att välfärdssystemen används korrekt och att skattemedel förvaltas på ett ansvarsfullt sätt. Genom att kombinera avancerad dataanalys med samarbete mellan myndigheter skapas ett starkare skydd mot bidragsbrott och felaktiga utbetalningar. Framtiden får utvisa hur effektivt detta arbete blir och vilka ytterligare åtgärder som kan behövas för att bekämpa detta växande problem. Det är dock tydligt att Utbetalningsmyndigheten spelar en central roll i denna kamp.
Utbetalningsmyndigheten representerar en ny era i arbetet mot bidragsbrott. Genom att använda sig av avancerad dataanalys och samköra information från olika källor kan myndigheten identifiera och förhindra felaktiga utbetalningar på ett mer effektivt sätt än tidigare. Detta är en viktig utveckling i arbetet med att skydda skattebetalarnas pengar och säkerställa att välfärdssystemen används på ett korrekt sätt. Utöver att bekämpa bidragsbrott spelar Utbetalningsmyndigheten även en viktig roll i att effektivisera utbetalningsprocesserna och minska den administrativa bördan för de utbetalande myndigheterna. Detta är ett komplext och utmanande arbete, men Utbetalningsmyndigheten har de verktyg och den expertis som krävs för att lyckas.
