Stressrelaterad sjukfrånvaro: En djupgående analys av situationen inom välfärdssektorn och dess koppling till jämställdhet
Våren 2024 nådde sjukfrånvaron på grund av stress en alarmerande toppnivå, särskilt inom kvinnodominerade yrken i välfärdssektorn. Undersköterskor, sjuksköterskor, förskollärare och socialsekreterare är bland de yrkesgrupper som drabbas hårdast. Kostnaderna för denna sjukfrånvaro belastar kommuner och regioner enormt och uppgick 2023 till svindlande 51,4 miljarder kronor, en ökning med över 50 procent sedan 2013. Flera faktorer bidrar till denna negativa trend. Dåliga arbetsvillkor, olösta arbetsmiljöproblem, hög arbetsbelastning i kombination med underbemanning, och den ständiga "samvetsstressen" över att inte räcka till för de människor man är satt att hjälpa, spelar alla en betydande roll. Den etiska stressen som uppstår när man inte kan ge den vård och omsorg man anser nödvändig, tär på personalen och leder till ökad sjukfrånvaro. Detta, i kombination med bristande kontroll över arbetssituationen och konflikter på arbetsplatsen, skapar en ohållbar situation för många.
Dubbelarbete, där kvinnor ofta bär huvudansvaret för både det betalda arbetet och det obetalda arbetet i hemmet, inklusive omsorg om barn och anhöriga, förvärrar situationen ytterligare. Kvinnor kompenserar ofta för bristande resurser på arbetsplatsen genom att arbeta extra, hoppa över raster och bära ett ständigt dåligt samvete. Denna uppoffring sker på bekostnad av deras egen hälsa och återhämtning, och leder i slutändan till utbrändhet och sjukskrivning. Problemet sträcker sig dock bortom välfärdssektorn, då kvinnor generellt löper dubbelt så stor risk att bli sjukskrivna på grund av stress, oavsett yrke. Detta belyser den djupa koppling som finns mellan stressrelaterad sjukfrånvaro och jämställdhetsfrågor.
Jämställdhetsaspekten är central i diskussionen kring stressrelaterad sjukfrånvaro. Trots att Sverige ofta framhålls som ett jämställt land, upplever många kvinnor att verkligheten ser annorlunda ut. Sämre behandling på arbetsplatsen, fler "skräpuppgifter", mindre uppskattning och lägre lön är bara några exempel på de utmaningar kvinnor möter. Redan vid ingångslönerna syns skillnader mellan könen, även inom samma bransch. Dessa faktorer bidrar till en känsla av orättvisa och underlägsenhet, vilket i sin tur kan leda till ökad stress och utbrändhet. Ekonomisk otrygghet, som ofta är en konsekvens av lägre löner, begränsar även kvinnors möjligheter att lämna ohälsosamma relationer eller situationer, vilket ytterligare förvärrar problemet.
Sexuella trakasserier och diskriminering på arbetsplatsen utgör ytterligare stressfaktorer som kvinnor tvingas hantera utöver sina arbetsuppgifter. Dessa upplevelser är djupt påfrestande och kan leda till allvarliga psykiska och fysiska hälsoproblem. För att komma till rätta med dessa problem krävs ett långsiktigt arbete med att förändra attityder och värderingar i samhället. Jämställda löner är en central del i detta arbete, då det signalerar till kommande generationer att kvinnor och män är lika mycket värda. Att förändra djupt rotade attityder tar tid och kräver ett engagemang från alla delar av samhället.
För att minska den stressrelaterade sjukfrånvaron, särskilt inom välfärdssektorn, krävs konkreta åtgärder. Facken i Välfärden har presenterat en rad förslag, bland annat att säkra en långsiktig finansiering av välfärden och att arbetsplatser aktivt ska arbeta med friskfaktorer. De föreslår även att långsiktiga brister i arbetsmiljön ska leda till sanktionsavgifter för arbetsgivare, liknande de system som finns inom byggsektorn. Detta skulle skapa incitament för arbetsgivare att prioritera arbetsmiljön och förebygga sjukfrånvaro. Det är viktigt att dessa förslag tas på allvar och att konkreta åtgärder vidtas för att skapa en hållbar arbetsmiljö för alla, oavsett kön.
Att höja statusen på kvinnodominerade yrken inom välfärden är avgörande för att attrahera och behålla kompetent personal. Detta innebär att värdera dessa yrken och arbetsuppgifter i lön, samt att säkerställa att personalen har de resurser och verktyg de behöver för att utföra sitt arbete på ett säkert och effektivt sätt. Att lyssna på personalens behov och erfarenheter är en viktig del i detta arbete. Genom att skapa en arbetsmiljö där alla känner sig värderade och respekterade kan vi minska stressen och förbättra både den fysiska och psykiska hälsan för alla anställda, oavsett kön. Detta är inte bara en fråga om jämställdhet, utan även en fråga om att säkerställa en fungerande och hållbar välfärd för alla medborgare.
